Dop av prins Gabriel Carl Walther
Drottningholms Slottskyrka den 1 december 2017
Psalmer: 736, 210 samt 248
Alla har rätt att höra till ett sammanhang och bli sedda. En mänsklig rättighet – och nödvändighet. Gabriel har fötts in i ett väldigt stort sammanhang. Han är redan mycket sedd. Det kan bli för mycket av sådant. Gott att han har föräldrar som har tränat.
Nu har han inte bara fötts in i ett sammanhang utan också döpts in i ett sammanhang. Vad är meningen med det sammanhanget?
Ängeln som kom till Maria, Jesu mor, hette också Gabriel. Han sade: ”Var inte rädd!” Maria hade anledning att vara både rädd och uppgiven. Ung, ogift och med barn – på den tiden!
”Var inte rädd!” Du är sedd. Livet kan bli svårt men du kommer att få kraft, kraft till mer än du någonsin trott.
Många tror att Gud oftast hälsar: Skärp dig, akta dig! Den som lever med i ett kristet sammanhang kan i stället upptäcka att uppmuntran, omsorg, vilja till gemenskap och nåd karaktäriserar Gud.
”Var inte rädd!”
Hur betedde sig Gud, när Gud skulle bli människa på jorden, alltså Jesus från Nasaret? Först kom han som ett litet barn, så att människors omsorg och kärlek avgjorde fortsättningen. Sedan, när han blev vuxen, kunde han skälla på dem som gjort sig märkvärdiga och behandlade andra illa, men för den som behövde hjälp och som längtade efter ett bättre liv var det bara omsorg och öppenhet som gällde. Det är likadant nu.
Var inte rädd! Det är inte bara ängeln Gabriel som säger det. I bibeln är det ofta Guds hälsning till flera som undrar hur de ska klara sig eller klara det de ska göra. ”Var inte rädd!” Gud är med dig!
En av bibeltexterna vi nyss läste slutade: ”Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Det är liksom Jesu doplöfte, till Gabriel och till oss.
Gott och ont finns i oss alla. Vi får livet för att befordra det goda; för att stå upp för allas människovärde och för andra obekväma sanningar. Vi erbjuds samhörighet med Gud, genom dopet, för att få mer kraft att hjälpa till med det goda – och för att våga inse att vi är älskade trots alla vår brister och tillkortakommanden; att Jesu försoning och Guds förlåtelse gäller oss – om vi vill bry oss om det.
Det är sammanhanget Gabriel döps in i!
Astrid Lindgren sade: Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig självt.
Jesus verkar ofta tänka så med människor.
Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd