Lyssna

Hallå där, Nils-Johan Labba, tidigare ledamot i Samiska rådet

… och dess representant i referensgruppen för tillämpandet av urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) i kyrkans skogsförvaltning.

Ni har haft ett första möte i referensgruppen, hur var det?
- Det kändes bra, som att det finns en gemensam vilja att göra någonting bra av det här. Vi var runt tio personer och alla hade en positiv inställning.

Vad händer närmast?
- Vi ska mötas igen i Umeå i början av mars för samråd med samebyar och andra inbjudna intressenter, de som är de riktiga sakägarna. Det underlag vi får där är viktigt. Om vi inte får till en bra hearing med dem som direkt berörs, då faller det här. Men jag har god tilltro till att folk sluter upp, skogsfrågorna är otroligt viktiga.

Hur ser du på betydelsen av ert arbete?
- Jag hoppas det ska leda till konkreta åtgärder för samplaneringen. Vi samer upplever att många skogsbolag fuskar med den i dag och det har lett till misstroende. När vi börjar prata FPIC och urfolksrätt ges samplaneringen en annan tyngd och vi kan få ett tydligare ansvarsutkrävande.

Hur ser du på din roll i referensgruppen?
- Jag ska lyfta fram det samiska perspektivet. Vi måste vara medvetna om att det är väldigt långt mellan skogsindustrins intressen och rennäringens behov.

Vad tror du blir största nyttan med de nya ramarna för kyrkans skogsbruk?
- Jag ser det som en tydlig poängtering internt i Svenska kyrkan, att det ska sättas höga mål, som en moralisk förpliktelse.
- Det är min förhoppning att Svenska kyrkan kan bli en förebild. I och med de ställningstaganden som kyrkan gjort så ligger de flera steg före skogsindustrin i sin syn på skogsbruket. 

 

Referensgruppen består av representanter från samiska riksorganisationer, Samiska rådet i Svenska kyrkan och stiften i norra Sverige.  Tillsammans med kyrkokansliet i Uppsala ska gruppen utarbeta ett förslag till detaljerade bestämmelser för hur principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas i Svenska kyrkans skogsförvaltning. Kyrkostyrelsen tar ställning till förslager senast i december 2026.

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar.
  • Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk och 18 procent av marken brukas hyggesfritt (2024). I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

Kort om kyrkomötets beslut

Den 18 november 2025 tog kyrkomötet beslut om nya bestämmelser i Svenska kyrkans regelverk för skogsförvaltningen, kap. 46 i kyrkoordningen, som i korthet innebär

att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,

att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.

Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhanssamtycke som gäller från 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.