När Svenska kyrkan nu reviderar kyrkohandboken är det självklart att hänsyn tas till den egna gudstjänsttraditionen. Men eftersom det också handlar om en världsvid, ekumenisk gudstjänstgemenskap finns anledning att lyssna till andra kyrkors representanter. Detta skedde när ett tiotal personer från kyrkor i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern samlades till en workshop kring dopgudstjänsten. Från Svenska kyrkan deltog representanter som finns med i kyrkohandboksprojektet liksom de som arbetar med ekumeniska internationella relationer. Workshopen ägde rum i Uppsala mellan den 30 januari och 1 februari.
Dela erfarenhet och kunskap
- Vi ville bjuda in till ett möte om en central och viktig del av vår kyrkohandbok, nämligen dopgudstjänsten. Med den som utgångspunkt kan vi diskutera såväl liturgi och musik som dopteologi i ljuset av dopgudstjänstens utformning, säger Karin Sarja som är handbokssekreterare.
Hon fortsätter:
- Vi vill lyssna och lära av Svenska kyrkans samarbetspartners i syd. Därför är det viktigt för oss att få dela erfarenheter och kunskaper om hur dopgudstjänsten är utformad i olika kyrkor. Arbetsformen under dagarna är tänkt som en form av workshop där vi samtalar om och diskuterar arbetet med dopgudstjänsten.
Dopgudstjänstens uppbyggnad
Frågor som kom upp under den ekumeniska workshopen var hur ordningarna för de olika kyrkornas dopgudstjänster är uppbyggda, hur liturgin är formad i varje enskilt sammanhang, hur den har förändrats och vilka utmaningar man ser i framtiden i relation till dopgudstjänsten. Andra frågor gällde vilka moment som ingår i dopgudstjänsten och hur man tänker kring detta, vilka bibeltexter som läses och varför och hur böner formuleras i dopgudstjänsten.
--Vi ville också gärna diskutera hur situationen ser ut i våra olika kyrkor vad gäller relationen mellan barndop och dop av människor i andra åldrar, säger Karin Sarja. Men viktigast med denna workshop var att lyssna och lära innan beslutet om en ny kyrkohandbok är fattat.
Annika Sjöqvist Platzer