Svenska Dagbladet Debatt 12 mars 2016.
I torsdags gick remisstiden ut för regeringens förslag att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Svenska kyrkan är i sitt remissvar kritisk till förslaget. Vi anser att regeringens resonemang innebär en oroande utveckling av svensk asyl- och flyktingpolitik. Mänskliga rättigheter riskerar att urholkas.
Lagen speglar våra värderingar
Ett lands lagstiftning är inte bara ett redskap för att organisera och reglera. Den kan också ses som ett uttryck för de värderingar och den människosyn som samhället vilar på och vill stå för. Nya lagar och ändringar i lagstiftningen är alltså inte bara en fråga om teknikaliteter, utan förmedlar det ethos som landet vill omfatta. Detta är en fråga som en kristen kyrka ska ha en särskild blick för.
Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och representerar ett avgörande steg i mänsklighetens utveckling. Den formaliserar en övertygelse om att människor vill bistå varandra, inte bara lokalt utan globalt, inte bara som grannar utan som medmänniskor. Rätten att söka asyl uttrycker ett ideal och är ett moraliskt bud. Det är en skyldighet att ge flyktingen en fristad. På så vis är asylrätten i princip obetingad och inte avhängig andra förhållanden, till exempel ett lands välstånd.
Världen blöder ur många sår. Situationen på Afrikas horn och i Afghanistan är pressad. Kriget i Syrien fortgår. Flyktinglägren växer. Den humanitära situationen blir allt outhärdligare, särskilt för barnen. Varje dag försöker människor på flykt komma vidare in i Europa. De flesta förgäves.
Europa reser stängsel
I detta läge vill regeringen att det ska bli svårare att ta sig till Sverige och att asylrätten ska tolkas och tillämpas stramare. Syftet är att ge tydliga signaler, både till människor på flykt och till andra EU-länder. Sverige är inte ensamt om att välja en mer restriktiv flyktingpolitik. På flera håll i Europa stängs gränser, stryps inresemöjligheter, byggs stängsel.
På goda grunder satsade Europa efter andra världskrigets katastrof på att successivt bygga en solidarisk och öppen gemenskap. Samma kontinent försöker idag att stänga människor ute. Barn, kvinnor och män ses för ofta som en anonym massa som ska dirigeras åt annat håll. Uppgivna politiker och tjänstemän talar om kaos, systemkollaps och vägs ände för gemensamma lösningar. Vår humanitära motståndskraft är mindre än vi trodde.
Vilket samhälle vill vi ha?
Faran för Europa utgår dock inte i första hand från de tusentals människor som väntar vid kontinentens gränser, utan snarare från det hot mot framtidstro, utveckling och universella värden som dagens kortsiktiga flyktingpolitik utgör. Europa står vid ett vägskäl: att välja eller välja bort politisk tillförsikt, mänskliga rättigheter och internationell rätt. Vi kan låta varianter av ”blod och jord” bestämma vem som hör hemma hos oss eller välja att återerövra medborgarskapet i ordets fulla bemärkelse. Vi bär alla ett ansvar för att utforma det samhälle som vi vill ha.
I detta läge vill Svenska kyrkan, liksom andra trossamfund, tala om människovärde och hopp. Kristna ska inte acceptera att medmänniskor avhumaniseras och reduceras till att vara ett välfärdshot. Vi ifrågasätter en verklighetsbeskrivning som skildrar katastrof och systemkollaps som ett oundvikligt framtidsscenario. En minimalistiskt tolkad asylrätt löser inte den pågående flyktingsituationen och gynnar inte Europas långsiktiga utveckling.
Ge inte upp
Mänskligheten har löst stora och komplexa problem tidigare. All den goda vilja – politiskt och medmänskligt – som vi tillsammans mobiliserat är inte ett passerat skede. Det är inte människovärdigt att ge upp i dagens situation. Därför är Svenska kyrkan kritisk på flera punkter:
- Vi ifrågasätter att den aktuella situationen skulle utgöra ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet i enlighet med regeringens egen definition. Att asylsystemet och centrala samhällsfunktioner utsattes för stora påfrestningar under hösten 2015 är konstaterat, men även att trycket varierat väsentligt runt om i landet. Att enstaka asylsökande behövt sova utomhus kan inte anses uppfylla villkoren för att det ska föreligga ett allvarligt hot. Det fanns outnyttjade möjligheter.
- Regeringens förslag att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar ökar otryggheten för redan utsatta människor, är administrativt kostsam för skattebetalarna och har en dokumenterat försvårande effekt på integration och etablering.
- Lagförslaget innebär att personer som bedöms vara alternativt skyddsbehövande, dvs. ca 54 % av de sökande under 2015 (majoriteten syrier), berövas rätten till familjeåterförening. Detta får allvarliga konsekvenser, särskilt ur ett barnrättsperspektiv. En snabb familjeåterföring är också en starkt bidragande orsak för en lyckad integration.
- Svenska kyrkan anser att flertalet av förslagen strider mot FN:s barnkonvention. Vi saknar en barnkonsekvensanalys eftersom vi befarar att förslagen skulle drabba barn särskilt hårt. Lagens tillfälliga natur behöver också förtydligas.
Bevara människovärdet
Oron över att våra välfärdssystem ska skadas av trycket som uppstår är förståelig. Men att resa stängsel för att skydda det egna välståndet från andras nöd kan inte vara en väg för ett Europa som gärna refererar till kristna värderingar. Välstånd innebär ansvar. Välstånd förpliktigar. I längden kan ingen bevara sin värdighet som människa samtidigt som grannarnas värdighet trampas på.
Antje Jackelén
ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan
Wanja Lundby-Wedin
1:a vice ordförande i kyrkostyrelsen
Mats Hagelin
2:e vice ordförande i kyrkostyrelsen