Paret belönas för sitt hårda arbete för församlingsborna i Skellefteå under nödåren i slutet av 1860-talet.
Olof Norrman, föds 1826 som son till en bonde, men hans familj upptäcker att han passar bättre för teoretiska studier. Han prästvigs och får så småningom tjänst i Skellefteå. Där arbetar han och frun Erika så hårt för församlingsborna under nödåren i slutet av 1860-talet att de får en silverbuckla av Västerbottens hushållningssällskap. Församlingsborna uppskattar också hans predikokonst och säger ”När Nordlander predik´ så skväl han – när Norrman predik´ så skväl vi.”
Olof Norrman utnämns till kyrkoherde i Umeå landsförsamling 1872 och innehar tjänsten till sin död tjugo år senare. I Backens prästgård lever Olof och Erika Norrman ett enkelt liv med de nio barnen. De går klädda i enkla kläder och hemmet saknar påkostade möbler. Däremot är det hemtrevligt med många mattor, gardiner och broderade dukar. Olof Norrman bygger själv en dusch vid bäcken i ravinen till höger om prästgården.
Parets sondotter Margareta Lundkvist har berättat att barnen stortrivdes hemma i prästgården. Pappa Olof är tålmodig och störs inte av att de stojar när han skriver på sina predikningar. Barnen får lära sig att hjälpa till, men det finns också tid att spela krocket, läsa roliga böcker och spela spel.
Den stora tjänstestaben på tio personer i prästgården har fullt upp utomhus på sommaren och arbetar på vintern med att spinna, väva och sy. En av pigorna i prästgården, Catarina Charlotta Karlsdotter, är morfarsmor till Jenny Lindberg, som i dag är kantor i Umeå lands församling sedan många år.
Olof och Erikas son Gustav Norrman blir så småningom den första att översätta Martin Luthers 95 teser till svenska och låter trycka dem 1917 till 400-årsjubileet av reformationen.
Teckningen av prästgården är ritad av dottern Maria Norrman.
Källa:
Intervju med Olof Norrmans sondotter Margareta Lundkvist 2005.