Gravsättning
Att ha en begravningsceremoni är valfritt, men alla måste gravsättas. I Sverige måste en avliden gravsättas eller kremeras inom en månad från dödsfallet. Askan måste sedan gravsättas inom ett år från kremationen. Gravsättningen kan ske på olika sätt beroende på vad den avlidne och de anhöriga önskat. Huvudvalet är att bestämma om det ska vara jordbegravning eller kremering.
Jordbegravning – gravsättning av kista
Jordbegravning innebär att kistan med den avlidne gravsätts i en grav. Eventuell begravningsceremoni kan då antingen avslutas med att kistan bärs ut till graven och sänks ned, eller avslutas med avsked inne i lokalen. Om man avslutar inne så gravsätts kistan vid ett senare tillfälle.
Instruktion till anhöriga som ska bära ut en kista (pdf)
Kremering
Kremering innebär att kistan med den avlidne bränns till aska. Sedan placeras askan i en behållare som kallas urna, och sedan gravsätts urnan. En urna kan se ut på olika sätt och vara av olika material. Om gravsättningen ska ske i en minneslund eller askgravlund används en textilurna. Det vanligaste är att kremationen sker efter begravningsceremonin, men i vissa fall görs det innan. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen av askan, utom om gravsättningen ska ske i minneslund.
Läs mer om de olika gravskicken nedan.