Påsken är kyrkans största helg. Temat för den fjärde söndagen i påsktiden är "Vägen till livet". Predikan av Elisabet Renström, textläsning av Carola Malmehed, musik av Mariann Lestander och personal på Mariakyrkan bildar kör.
Dagens kollekt går till Act Svenska kyrkan och deras viktiga internationella arbete.
När världen drabbas av coronapandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i stor utsatthet. Tillsammans kan vi rädda liv på platser där handtvätt och social distansering överhuvudtaget inte är möjliga. Tillsammans sprider vi hopp!
Ge en gåva via Swish 9001223, Bankgiro 900-1223 eller Plusgiro 90 01 22-3
Välkomna till gudstjänst i Mariakyrkan. I dag är det den fjärde söndagen i påsktiden och temat är Vägen till livet.
Dagens evangelium är hämtat ur Johannesevangeliet 13:31-35
Vi får lyssna till, och sjunga med om vi vill i, psalm 198 vers 1-3 Likt vårdagssol i morgonglöd, Taizésång nr 104 Där barmhärtighet och kärlek bor och psalm 266b Säg mig den vägen som drager till livet.
De båda dikterna Var stilla min själ och Ett förunderligt ljus är skrivna av Atle Burman.
Veckorna mellan påsk och pingst är kyrkans jubeltid. Hela skapelsen föds på nytt och sjunger Guds lov. Jesus vandrar bland oss som uppstånden, inte som en våldnad men obemärkt och på ett fördolt vis går genom reglade dörrar och sprider kärleken. Livet föds på nytt.
Jesu budskap ropas inte ut över gator och torg. Det skapas inga rubriker eller löpsedlar. Det är som ett embryo som ett senapskorn i vilket detta Gudsriket under stor vånda växer fram. Den lilla skaran trogna är med. De som från då till nu visar på vägen. Vägen till livet.
Inte för någon generation har det kristna livet och vägvalet dit fallit lättvinnligt. Olika traditoner och kulturer har avlöst varandra på trons ibland ogästvänliga vägar. Vandringen har gått genom plågsamma upplevelser och kvalfyllda livsöden, sällan enkelt eller lättvinnligt.
Men Jesusorden har då som nu gett styrka och kraft. I dagens evangeliun säger Jesus.
”Ett nytt bud ger jag Er” Ni ska älska varandra. Alla ska förstå att Ni är mina lärljungar om Ni visar varandra kärlek.”
Men kan vi älska varandra, hur långt når den mänsliga kärleken? Kärleken som visar vår sårbarahet och utsatthet som vi ständligt utvärderar och dra lärdomar av, den vi bejakar och ger oss hän varandra. Den vi lyssnar in och utvecklar. Kärleken den kraft som vädjar till vår medmänsklighet, som vädjar till livet.
Det är Inte direkt en färdig karta som lämnas till den lilla trogna skaran men en riktning är fastställd. Ett ord som följer på livsvandringen och ger kraft då som nu.
Veckorna mellan påsk och pingst är kyrkans jubeltid. Livet föds på nytt. Jesus dör och uppstår.Den lilla trogna skaran finns där och visar på vägen till livet, vägen som bygger Gudsrikets embryo. Genarationernas krävande livsvandringar ligger till grund och de många vägval som vi människor ständigt ställs inför kommer vi aldrig ifrån.
Alltid får vi vila i Jesusorden som ger styrka och alltid kan vi vända oss till den kärleksfulla tilliten som vi får av dem när livet föds på nytt.
För kanske står han där, inte som en vålnad utan på riktigt. Kanske har han obemärkt gått genom våra reglade dörrar ,in i våra liv, här och nu, kanske talar han till oss orden som andas kärlek” Ni ska älska varandra. Alla ska förstå att Ni är mina lärljungar om Ni visar varandra kärlek.
Amen