Till tidningen "Örebro – Mitt i livet" har frilansskribenten Gunnar Sundell intervjuat företrädare för de sex nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Örebro pastorat (intervjuerna gjordes under försommaren). I tidningen, som utkommer fredag 8 september, hittar du utdrag ur intervjuerna. Här, på webben, finns samtliga frågor och svar fördelade på de tre mellanrubrikerna Politik, Kyrkan och Personligt.
Politik
Du är POSK:s talesperson. Vilken lokal fråga kommer du att driva för att få till en förändring?
– Det är många, men framför allt måste vi jobba mer med att stimulera till fler dop av nyfödda barn. Det är en viktig fråga som vi börjat jobba aktivt med, men det finns mer att göra. Sedan skulle jag även vilja ha lite bättre fart på arbetet med miljöcertifieringen.
Om vi vänder på det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara?
– Konfirmandsatsningen och caféverksamheten i Nikolai prästgård, som blivit en viktig samlingsplats för så många.
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten – men inte från partipolitiken. Reflektion kring det?
– Att POSK – som har en opolitisk rekrytering – växer är en bra utveckling. De politiska partierna är inte relevanta i kyrkans beslutande organ.
Som kyrkopolitiker har du ett arbetsgivaransvar. Kan du på ett ungefär säga hur många anställda Örebro pastorat har (cirka 300 personer)?
– Jag är absolut ingen siffergubbe ... Kanske 5 000? Oj, bara 300, det var lite.
Medlemstappet gör att Svenska kyrkan måste spara 2,6 miljarder kronor fram till 2030 (en halv miljon kronor om dagen) för att ha ekonomin i balans. Örebro pastorat är inget undantag, hur vill ditt parti anpassa ekonomin?
– Vi har länge drivit frågan om att ha ekonomin i balans, eftersom vi gått med rejäla underskott flera år i rad. Vi kan inte fortsätta ta av sparkapitalet. Nästa generation behöver det. Nu finns det en utredning i frågan som ska presenteras under hösten, det arbetet vill jag inte föregripa.
Kyrkan
En färsk prognos (AB Statisticon) förutspår att 2025 är det sista året då Svenska kyrkan har mer än halva befolkningen som medlemmar. Är det en utveckling som går att hejda och bryta, tror du?
– Ja, det tror jag. Men det förutsätter att vi lyckas med arbetet att få fler att döpas. Vi har lyckats vända trenden med konfirmandundervisningen, jag tror vi kan göra likadant med dopet. Tidigare var dopet en tradition, nu handlar det om att ge föräldrar och unga stöd i ett genomtänkt beslut.
Konfirmandundervisningen är dock en ljusglimt i Örebro pastorat. 2012 konfirmerades 12,3 procent av alla 15-åringar. Har du koll på hur många det var förra året, tack vare satsningen ”Inte som du tror” (16,3 procent)?
– Som sagt, det här med siffror är inte min starka sida. Procenten vet jag absolut inte, men det var runt 200 konfirmander förra året, det vet jag.
Sedan tio år tillbaka finns ett nätverk i Örebro för religionsdialog, ett lokalt fredsarbete där tro möter tro. Vad tycker du om det?
– Den verksamheten är mycket viktig och betydelsefull. Dels för att vi delar gudstron, det är en viktig gemenskap. Dels för att det finns olika religionstolkningar och då är det viktigt att kunna mötas i en gemensam humanistisk tolkning med fokus både på tron och på det okränkbara människovärdet. Den här typen av nätverk skapar mer toleranta och öppna samhällen, där man är nyfiken på andras livsåskådning.
Svenska kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
– Som gammal präst vill man ju säga att det är gudstjänsten. Men gudstjänsten ger även inspiration till den viktiga samhällstjänsten i form av diakoni. Alla grunduppdrag hänger ihop, men jag anser att det är en olycklig tradition sedan mitten av 1800-talet att den diakonala, samhälleligaverksamheten minskat. Den behöver förstärkas. Det bör vara ett kretslopp mellan gudstjänst och samhällstjänst.
Hur ser du på satsningen på Örebro Stadsmission, som startade hösten 2015 för att hjälpa utsatta och hemlösa?
– Det stod i vårt valmanifest inför förra valet, så självfallet är vi nöjda med den verksamheten. Jag vill också påpeka att stadsmissionen blev verklighet tack vare ett gott samarbete mellan POSK och Socialdemokraterna.
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
– Det var när jag blev pensionär och flyttade tillbaka till Örebro. Jag fick frågan från POSK och tackade ja, det var inte konstigare än så.
När var du i kyrkan senast?
– Jag deltar i Nikolaikyrkans gudstjänst alla helger jag kan, annars är jag mycket i Värmland.
Är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
– Ja, jag är kyrkvärd i Nikolai kyrka. Dessutom sitter jag i styrelsen för Kyrkvinden, en ekonomisk förening som ägs av flera församlingar, som driver ett vindkraftverk i Vänern. Tyvärr är det just nu lite problem med ekonomin på grund av låga elcertifikat och energipriser, det är ett allmänt problem för vindkraften nu. Men ren energi är en avgörande fråga.
Vad betyder Gud för dig?
– För att säga det enkelt: Gud ger mig personlig inspiration och vägledning. Dessutom ger gudstron mig en samhörighet med många människor, både i Sverige och hela världen.
