Till tidningen "Örebro – Mitt i livet" har frilansskribenten Gunnar Sundell intervjuat företrädare för de sex nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Örebro pastorat (intervjuerna gjordes under försommaren). I tidningen, som utkommer fredag 8 september, hittar du utdrag ur intervjuerna. Här, på webben, finns samtliga frågor och svar fördelade på de tre mellanrubrikerna Politik, Kyrkan och Personligt.
Politik
Du är Vänsterns förstanamn. Vilken lokal fråga kommer du att driva för att få till en förändring?
– Svårt... Kyrkans utåtriktade verksamhet är redan bra, även om man kan göra förbättringar. Jag tycker man ska förändra mer inåt i organisationen, hur man blir en bättre arbetsgivare och hur man blir bättre i det hållbara miljöarbetet.
Om vi vänder på det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara?
– Att kyrkan fortsätter att vara en modig organisation som står för öppenhet, trygghet, integration och allas lika värde. Det vill jag försvara.
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten – men inte från partipolitiken. Reflektion kring det?
– Det är inget konstigt för mig. Kyrkan, liksom politiken, styrs av värderingar. Som en person med vänstervärderingar känner jag stor samhörighet med kyrkans värderingar, som solidaritet och jämlikhet.
Som kyrkopolitiker har du ett arbetsgivaransvar. Kan du på ett ungefär säga hur många anställda Örebro pastorat har (cirka 300 personer)?
– Helt ärligt, det vet jag inte. Jag är helt ny i kyrkopolitiken, så jag har mycket att lära mig. Det ska bli riktigt intressant!
Medlemstappet gör att Svenska kyrkan måste spara 2,6 miljarder kronor fram till 2030 (en halv miljon kronor om dagen) för att ha ekonomin i balans. Örebro pastorat är inget undantag, hur vill ditt parti anpassa ekonomin?
– Det här är en riktigt svår avvägning. En medlemsorganisation måste dels ha en verksamhet som uppfattas som relevant för medlemmarna, dels ha utåtriktade aktiviteter och synas för att locka nya medlemmar. Som sagt, det är en avvägning.
Kyrkan
En färsk prognos (AB Statisticon) förutspår att 2025 är det sista året då Svenska kyrkan har mer än halva befolkningen som medlemmar. Är det en utveckling som går att hejda och bryta, tror du?
– Absolut, det tror jag. Åter igen, i det informationssamhälle vi lever i, handlar det om att ha en bra och relevant verksamhet som dessutom syns i informationsflödet. Därför är det viktigt att kyrkan också fortsätter att vara aktiv i samhällsdebatten.
Konfirmandundervisningen är dock en ljusglimt i Örebro pastorat. 2012 konfirmerades 12,3 procent av alla 15-åringar. Har du koll på hur många det var förra året, tack vare satsningen ”Inte som du tror” (16,3 procent)?
– Som sagt, jag kan inte kyrkans siffror... Men jag vet att utvecklingen är positiv och det är jätteviktigt att satsningen på ungdomar fortsätter. Ungdomarnas positiva upplevelser sprider sig, det är en bra marknadsföring.
Sedan tio år tillbaka finns ett nätverk i Örebro för religionsdialog, ett lokalt fredsarbete där tro möter tro. Vad tycker du om det?
– Självklart är det bra att olika grupper och trosuppfattningar möts öppet och diskuterar. Det gäller inte bara kyrkan, det gäller hela samhället.
Svenska kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
– Jag är inte så hemma på hur de uttrycks, men jag tycker att den själavårdande verksamheten är viktig. Att kyrkan finns i samhället som en trygghet, en plats där man finner ro och kan återhämta sig ibland.
Hur ser du på satsningen på Örebro Stadsmission, som startade hösten 2015 för att hjälpa utsatta och hemlösa?
– Stadsmissionen gör ett mycket bra arbete. Där ska det absolut inte sparas pengar! Det är praktiskt arbete när det är som bäst.
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
– Jag är uppvuxen med kyrkan och deras körverksamhet. Som vuxen blev jag politiskt aktiv och jag tycker vänsterns värderingar passar väldigt bra ihop med kyrkans. När jag fick frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet, var det inget svårt beslut.
När var du i kyrkan senast?
– Det är inte så ofta, det var nog ett par månader sedan. Det beror mycket på familjesituationen. När barnen blir stora, skulle jag vilja börja sjunga i kör igen.
Är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
– Nej, det är jag inte.
Vad betyder Gud för dig?
– Trygghet, det har jag med mig sedan barndomen. Som liten bad vi alltid aftonbön, så det är förknippat med tryggheten hemma. Till Gud kan jag alltid vända mig med min oro och mina funderingar.
