Klimatfakta

Målet på 1,5 grader

Genom Parisavtalet enades världens länder om det långsiktiga målet att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

De nationella utsläppsbegränsningsbidrag som länder lagt fram inom ramen för Parisavtalet bedöms enligt IPCC (FN:s klimatpanel) resultera i globala utsläpp som leder till en uppvärmning på omkring 3 grader 2100. Enligt IPCC:s specialrapport 2018 om 1,5 graders global uppvärmning behöver ländernas utlovade utsläppsbegränsningar tredubblas om det ska finnas en realistisk möjlighet att begränsa uppvärmningen till 2 grader. För att inte överskrida 1,5 grader behöver utsläppsbegränsningarna vara fem gånger så stora.

Konsekvenser av klimatförändringarna

Idag vet vi att redan en temperaturökning på en och en halv grad kan ge mycket allvarliga effekter, bland annat en minskning av korallreven med 70 till 90 procent. Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader kan verka liten, men översatt till prognoser för fattigdom, vattenbrist och extrema väderhändelser är skillnaden stor. Enligt FN:s klimatpanel skulle flera hundra miljoner fler människor drabbas av ökad fattigdom, värmeböljor och vattenbrist vid en temperaturökning på 2 istället för 1,5 grader. Havsnivåhöjningen till 2100 skulle bli 10 cm högre – en väsentlig skillnad för till exempel många ö-nationer. 

 I världen

Länder kring ekvatorn, där en stor del av världens befolkning är bosatt, kan möta svåra utmaningar om uppvärmningen fortsätter. De scenarier som tonar fram i globala klimatmodeller visar på utbredd hetta och torka. Effekter i form av skördekatastrofer, svält och massflykt liksom effekter på länders och hela regioners ekonomier och finansiella system kan förväntas.

 I Sverige 

Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativt. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan leda till fler översvämningar. Stigande havsnivåer kan komma att orsaka översvämningar i låglänta kusttrakter i södra Sverige. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för såväl jord- och skogsbruk som naturliga ekosystem. Skogs- och jordbruk kommer att gynnas av längre odlingssäsonger men påverkas också mer av översvämningar och torka, vilket i sin tur ökar risken för bränder, liksom svamp- och skadedjursangrepp. I fjällkedjan väntas trädgränsen flytta högre upp i terrängen. Vattenkraftsproduktionen kommer att öka men rennäringen påverkas negativt av instabilt snöklimat med snabba svängningar mellan kyla och töperioder. Med fler översvämningar ökar skador på hus och fastigheter, vägar och järnvägar. I vissa områden i Sverige kommer risken för jordskred att tillta. Till skillnad från de flesta utvecklingsländer har Sverige kapacitet att till viss del planera för förväntade förändringar.