Sankt Jacobs kyrka

1989 hade Sankt Jacobs församling 150 kyrkotillhöriga, vilket inte var tillräckligt för att vara egen församling och upprätthålla verksamheten. Kyrkan slogs då samman med Storkyrkoförsamlingen och S:ta Clara församling till Stockholms domkyrkoförsamling. 2019 såldes Sankt Jacobs kyrka, dess kyrkogård och det före detta församlingshuset till Stockholms stift.

Med Stockholms stift som ägare är Sankt Jacobs kyrka inte längre en församlingskyrka. Det innebär att verksamheten skiljer sig från en församlings bruk av kyrkorummet. Här finns inga församlingsmedlemmar vars medlemsavgifter kan bidra till verksamhet eller vård och underhåll av kulturarvet. Samtidigt fortsätter Sankt Jacobs kyrka att vara ett invigt kyrkorum med samma helighet som församlingskyrkorna har.

Historia

Sankt Jacobs kyrka och kyrkogård har en historia som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Under medeltiden anlades här ett spetälskehus med kapell och kyrkogård som sörjde för de fattiga. Norra Förstaden var då en egen stad med vapen och sigill. Kapellet byggdes först i trä och sedan i sten men revs till slut av Gustav Vasa 1527 för att bidra till Stockholms stadsmur. På 1580-talet började uppförandet av den nuvarande kyrkan under ledning av kung Johan III. Arkitekten var Willem Boy, som hade kommit till Sverige från nuvarande Belgien, ironiskt nog på uppdrag av Gustav Vasa. Invigningen skedde, efter ett långt avbrott, den första advent 1643 med drottning Kristina närvarande. Norrmalm hade på 1640-talet fått en ny stadsplan och flera adelspalats började byggas där det tidigare varit träkåkar. Sankt Jacobs kyrka blev nu adelns kyrka vilket märks idag på alla gravhällar och begravningsvapen som pryder golv och väggar inne i kyrkan.

Byggnaden har influenser från sengotik, renässans, barock och rokoko och kännetecknas idag av sin röda färg, centraltornet och de skulpterade sandstensportalerna, särskilt den södra portalen från 1644. Kyrkan har genomgått flera ombyggnader och renoveringar genom åren. Trots det har exteriören sett likadan ut sedan putsen slogs på 1700-talet med undantag för den röda färgen som tillkom vid en restaurering på 1960-talet. Den röda kulören valdes för att minna om den ursprungliga tegelkyrkan som målades röd med vita fogar. Interiört har kyrkan varit föremål för flera ombyggnationer på 1800-och 1900-talen. Kyrkans interiör karaktäriseras av höga väggar, pelare och valv från den ursprungliga kyrkan, orgelfasaden från 1740-talet, glasmålningar från 1890-talet och altaruppsatsen från 1930-talets ombyggnad. Snart kommer kyrkans interiör få ytterligare en årsring som vi kan lägga till dess historia.

Här kan du läsa mer om Sankt Jacobs kyrkas historia.

Sankt Jacobs kyrka har en lång historia som musikkyrka. I centrum står kyrkans förnämliga orglar och de betydelsefulla organister som tjänstgjort där genom tiderna. Orgeln är en av Sveriges allra mest hörda och uppskattade, känd långt utanför landets gränser för sin magnifika klang, sin mångsidighet och sin lyckosamma förening med kyrkans goda akustik. Genom den unikt omfattande konsertverksamheten och genom alla de orgelstudenter som sedan 1970-talet fått sin utbildning vid just den orgeln har den en stor betydelse för utvecklingen av den svenska orgelkonsten.

Den nuvarande läktarorgeln är en av Sveriges största kyrkorglar. Den byggdes 1976 av den danska firman Marcussen & Søn bakom fasaden från Olof Hedlunds orgel från 1746. Orgeln är exemplarisk för sin tid, för den så kallade eklektiska orgeltypen. Tanken var att skapa en mångsidig orgeltyp genom att ta vara på det bästa ur olika historiska traditioner. Orgeln i Sankt Jacob är därmed helt unik genom att den innehåller betydande pipmaterial från alla de orglar som stått bakom Hedlunds fasad: förutom Hedlunds fasadpipor från 1746 finns pipor från P Z Strands orgel från 1840, P L Åkerman 1862, E A Setterqvist 1914, Åkerman & Lund 1930 och givetvis Marcussen 1976.

Som organister vid detta instrument har sedan 1800-talet några av Sveriges genom tiderna främsta orgelkonstnärer tjänstgjort: Gustaf Mankell och Wilhelm Heintze hörde till de ytterst få svenska organister på 1800-talet som hade en internationell utblick med konserter utanför landets gränser. Dessa två behärskade den stora kontinentala konsertrepertoaren för orgel och ägnade sig åt omfattande konsertverksamhet i Sankt Jacob. Även 1900-talsorganisterna Albert Lindström och Waldemar Åhlén var orgelvirtuoser och framträdande gestalter i svenskt kyrkomusikliv. Anders Bondeman, under vars tidiga tjänstgöringsår den nuvarande orgeln tillkom, blev en förnyare av inte minst det liturgiska spelet och improvisationskonsten, en konstart som han närmast helt på egen hand återplanterade i Sverige. Under hans närmare fyra decennier långa tid som lärare i orgelimprovisation på Kungliga Musikhögskolan har flera generationer av svenska organister haft sina lektioner just vid orgeln i Sankt Jacobs kyrka.

Välkommen på afterwork orgelkonsert!

Under åren då Sankt Jacobs kyrka var del av Stockholms Domkyrkoförsamling fanns där en mycket omfattande konsertverksamhet. Varje vecka kl 17 hölls till exempel orgelkonsert, i folkmun kallade orgel-AW, med ett genomsnittligt besökarantal på runt 100 personer. Konserterna samlade en stor bredd av lyssnare av alla åldrar: trogna orgelvänner, tillfälliga besökare och turister. 

Orgelkonserterna på fredagseftermiddagarna är en tradition som lever vidare, och bidrar till att bevara Sankt Jacobs materiella och immateriella kulturarv. Läs om musikprogrammet på Stockholms domkyrkoförsamlings hemsida. 

Pågående utställning

Under våren 2026 öppnar utställningen "Samhällstjänst och gudstjänst".

Svenska kyrkan har i århundraden varit en aktiv kraft i samhället, med gudstjänsten som hjärtpunkt. Kyrkorna har samlat människor i livets alla skeden – glädje, sorg, hopp och förtvivlan – och är öppna för alla, oavsett bakgrund. Sankt Jacobs kyrka är ett offentligt rum som fortsatt påverkar både kyrka och samhälle och som bär på ett rikt kulturarv. Kyrkorummet och dess föremål vittnar om människors tro och det tidlösa andliga sökande som kännetecknar mänskligheten. Rummet vittnar också om kyrkornas roll i samhällsutvecklingen i norra Europa. I en tid av klimatoro och samhällsförändring är kyrkans engagemang för skapelsen en viktig utgångspunkt – en omsorg som förenar historia med framtid.

Sankt Jacobs kyrka var stängd för renovering och underhåll under 2024-2025. Ventilation, vatten, avlopp och värme var några områden som åtgärdades. En ny tillgänglighetsramp gjorde det möjligt för fler att ta sig in i kyrkan.

För att skapa bättre förutsättningar för möten i kyrkan byggdes två nya mötesrum längst bak i norra respektive södra skeppet. Både mötesrummen och kyrksalen fick ny, modern mötesteknik, ljud och ljus.

Ett antal bänkar togs bort i mittskeppet och i norra skeppet. De nya ytorna kan användas flexibelt och kreativt för olika verksamheter. Det norra skeppet fick plats för fler montrar för att berätta om kristen tro och kyrkligt kulturarv.

Här kan du läsa mer om renoveringsproektet.