Svenska kyrkan Stockholms stift

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Stockholms stift Besöksadress: Klara Södra kyrkogata 1, 11152 Stockholm Postadress: Box 163 06, 10325 Stockholm Telefon: +46(8)50894000 E-post till Svenska kyrkan Stockholms stift Webbplats

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Domkapitlet i Stockholms stift

I vart och ett av Sveriges tretton stift finns ett domkapitel. Det är ett självständigt inomkyrkligt organ som har till uppgift att stödja och utöva tillsyn över stiftets församlingar och pastorat.


Stiftets och domkapitlets uppgifter

• Att vara en resurs för församlingar och pastorat som kan ge råd, stöd och hjälp, i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, i rättsliga frågor och i förvaltningsfrågor. 

• Att utfärda församlingsinstruktion - ett övergripande mål- och styrdokument som visar på församlingarnas/pastoratens långsiktiga planering och arbete.

 • Att följa biskopens visitationer av församlingarna/pastoraten i stiftet.

 • Att granska hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever sina vigningslöften.

 • Att pröva behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst.

 • Att pröva arbetsgivarens befogenhet att säga upp, avskeda, omplacera eller vidta disciplinära åtgärder gällande präster och diakoner (befogenhetsprövning). 

• Att vara överprövningsinstans i vissa beslut angivna i kyrkoordningen.

Domkapitlets sammansättning

Enligt kyrkoordningen ska domkapitlet bestå av:

 • Biskopen, som är ordförande.

 • Domprosten, som är vice ordförande.

 • En ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar eller pastorat. 

• En ledamot som är eller har varit ordinarie domare. 

• Tre övriga ledamöter.

• Ersättare för dessa.

Domkapitlet sammanträder huvudsakligen gång i månaden. Domkapitlets sammansättning och uppgifter regleras numera i kyrkoordningen, se länk här.

Stiftets tillsyn över församlingar och pastorat

Tillsyn innebär att det mesta som rör verksamheten i församlingarna och pastoraten kan komma på domkapitlets bord. Tillsynsuppgifterna påminner om dem hos en disciplinnämnd. Domkapitlet kan i vissa fall pröva församlingars beslut.

Domkapitlet/biskopen kan också uppdra åt en stiftsmedarbetare eller en representant för domkapitlet att samtala med en företrädare för en församling om domkapitlet fått synpunkter på verksamheten. Biskopen får stöd i tillsynsarbetet av kontraktsprostar som bland annat ska se över och samordna verksamheten inom ett kontrakt. I Stockholms stift finns det 13 kontrakt och därmed 13 kontraktsprostar.

Råd, stöd och hjälp

Stiftsjuristen, som är domkapitlets sekreterare hjälper församlingarna och pastoraten med tolkning av kyrkorätt med mera.

Biskopsvisitation i församlingar och pastorat

Som ett led i tillsynsarbetet ska biskopen visitera stiftets församlingar. Vid visitation besöker biskopen med medarbetare en församling eller ett kontrakt under ett par dagar. På plats tar biskopen del av verksamheten och för samtal med medarbetare, förtroendevalda, frivilliga och församlingsmedlemmar.

Biskopen kan även uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingarna i deras kontrakt. Uppdraget kan i särskilda fall också ges till en ledamot eller till sekreteraren i domkapitlet. Vid visitationerna förs protokoll som lämnas till domkapitlet och till den visiterade församlingen.
Läs mer om biskopsvisitationer

Utfärdande av församlingsinstruktioner

Kyrkoordningen säger att varje församling ska upprätta en församlingsinstruktion, och när det är fråga om ett pastorat; en gemensam församlingsinstruktion, som sedan får utfärdas av domkapitlet. Församlingsinstruktionen är ett strategiskt styrdokument som beskriver församlingens/pastoratets långsiktiga arbete och ska ligga till grund för domkapitlets tillsyn.

Kyrkoordningen anger vad församlingsinstruktionen ska innehålla men ger inga detaljerade anvisningar om utformningen av en församlingsinstruktion. Det råder en frihet för varje stift att utforma detta. Församlingsinstruktionsarbetet sker på direkt uppdrag av domkapitlet. I Stockholms stift planeras, genomförs, och utvärderas arbetet av Team Församlingsinstruktioner.

Teamet ger processtöd för samverkan mellan stift och församlingar/pastorat som tar fram församlingsinstruktionen. Arbetet sker i nära samverkan med de berörda församlingarna/pastoraten och kontraktsprostarna.

Överprövning

Man skiljer i kyrkoordningen på beslutsprövning och överklagande. Beslutsprövningen är en form av laglighetsprövning där det prövas om ett beslut taget av en församling är formellt riktigt. I anledning av ett överklagande görs däremot en ny allsidig prövning av det beslut som överklagats. Domkapitlet har då inte bara att bedöma om beslutet är formellt riktigt utan också om det är ett lämpligt beslut.

Handläggningen beträffande såväl överklagande som beslutsprövning är huvudsakligen skriftlig, men uppgifter får lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Om muntliga uppgifter tillför ärendet någonting av betydelse ska de noggrant dokumenteras. Om det behövs ges beslutsinstansen och den som överklagat eller begärt beslutsprövning tillfälle att yttra sig.

Domkapitlet tar del av eventuella yttranden och beslutar om ytterligare yttranden behöver inhämtas. När domkapitlet bedömer att underlaget är tillräckligt fattas slutligt beslut. Domkapitlet fattar sitt slutliga beslut vid ordinarie sammanträden. Mötena är inte offentliga. Det beror bland annat på omsorg om den enskilde och att domkapitlet ofta behandlar känsliga uppgifter.

Innan en ledamot första gången deltar vid ett sammanträde i domkapitlet avger han eller hon domkapitelsförsäkran. Denna försäkran innebär att inte yppa något som förekommit vid domkapitlets överläggningar. Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om när domkapitlets slutliga beslut kan överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Överklagande

Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om när församlingars/pastorats beslut kan överklagas. Rätt att överklaga ett beslut har den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot, om inte något annat särskilt föreskrivs i kyrkoordningen.

I den egenhändigt undertecknade skrivelsen ska den som klagar ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som begärs. Överklagandet ges in till beslutsinstansen, det vill säga församlingen/pastoratet. Det ska, om inte annat är angivet i kyrkoordningen, ha kommit in till församlingen/pastoratet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Beslutsprövning

Om det inte finns någon överklagandehänvisning i kyrkoordningen kan en församlings/pastorats beslut ändå prövas genom en beslutsprövning. Beslut av en församling/pastorat prövas på begäran av den som tillhör församlingen/pastoratet och som vid tidpunkten för begäran har fyllt 16 år. Församlingens/pastoratets beslut prövas också på begäran av kyrkoherden även om han eller hon inte tillhör församlingen/pastoratet.

Liksom vad gäller överklagande ska den egenhändigt undertecknade skrivelsen ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som begärs. Framställningen ska ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens/pastoratets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats.

Examinera präster och diakoner

Domkapitlet examinerar präster och diakoner innan de vigs till sina ämbeten. I Stockholms stift följs examinationen av vigning i Storkyrkan två gånger per år, i januari och juni. Vid vigningen avges vigningslöftena. Präst- och diakonvigningen i Storkyrkan är öppen för alla.

Granskning av präster och diakoner

Det är av största vikt att präster och diakoner sköter sina uppdrag och följer sina vigningslöften. Om någon anser att en präst eller en diakon brutit sina vigningslöften kan detta anmälas till domkapitlet. Det finns inga formella regler för hur anmälan ska göras. Man kan skriva brev, maila eller ringa till domkapitlets sekreterare.

Anmälan kan göras anonymt, men det kan vara svårare att hantera en sådan anmälan än en där man vet vem anmälaren är. Domkapitlet ska iaktta samma handläggningsregler som gäller vid överklaganden och beslutsprövning. Handläggningen är därmed huvudsakligen skriftlig. Men det förekommer att både den som är föremål för tillsyn och andra hörs av domkapitlet.

Med anledning av den synnerligen ingripande verkan som ett beslut om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst har, ska de principer som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i tillämpliga delar vara vägledande vid handläggningen. Dessutom ska domkapitlets domarledamot vara närvarande när sådana ärenden handläggs och de grundläggande principer som gäller inom det straffrättsliga området ska i stor utsträckning tjäna till vägledning för en rättssäker handläggning.

Domkapitlet utreder ej brott

Om någon har utsatts för ett brott av en präst eller diakon ska det anmälas till polisen. Domkapitlet utreder ej brott men kan ibland få hantera den situation som uppstår när någon anklagas för eller befunnits skyldig till ett brott.

Det finns flera sätt att polisanmäla ett brott som inte är akut
Ring telefonnummer 114 14
Från utlandet 0046 77 114 14 00
Besök en polisstation
Vissa brott kan du anmäla via Internet www.polisen.se 

Om du har blivit utsatt för övergrepp eller olämpligt beteende i kyrkliga miljöer kontakta Stockholms stifts kontaktpersoner för utsatta:
komminister Helena Hagert, 08-406 98 11 eller komminister Erik Lundström, 08-617 39 74.

Svenska kyrkans riktlinjer för arbetet mot sexuella övergrepp

Man kan också kontakta stiftsjuristen om man tror att prästen eller diakonen förfar på ett sätt som strider mot kyrkans ordning eller om man i övrigt har synpunkter av tillsynsliknande karaktär.

Lästips och artiklar 
Codex Ethicus – Stockholms stifts etiska riktlinjer för präster och diakoner
Maria Lundqvist Norling: Offentlighet & tystnadsplikt i Svenska kyrkan, Verbum, 2007

Vill du veta mer?
Kontakta domkapitlets sekreterare, stiftsjurist Ann Nordberg, 08-508 940 33.

Domkapitlets historia

Fram till relationsändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten delades, domkapitlet en statlig myndighet. Sedan dess är det domkapitlets roll att tillsammans med biskopen ansvara för tillsynen över församlingslivet i stiftet. Ordet domkapitel anses ha en koppling till den medeltida regel bland munkordnar som föreskrev att ett kapitel ur Bibeln skulle läsas varje dag.

I början rekryterades domkapitlets medlemmar enbart från munkväsendet. Senare kunde även präster bli medlemmar av domkapitlet. Namnet domkapitel hör också samman med domkyrkan som Guds hus, vars präster bildade ett kollegium för liturgisk tjänst, undervisning och andra uppgifter för domkyrkans och stiftets behov.

Domkapitlen växte fram i Sverige under 1200-talet. Deras roll försvagades efter reformationen, men de återupprättades genom 1687 års kungliga förordning. Deras uppgift blev att döma i disciplinmål beträffande präster, i äktenskapsmål och kyrkotuktsfrågor. Domkapitlets sammansättning genomgick under årens lopp vissa förändringar, och det var först i och med 1936 års domkapitelslag som det fick en ny fast reglerad sammansättning.

Vanliga frågor om domkapitlet