Det finns flera skäl till att vi smyckar altaret med blommor. Det viktigaste är kanske lusten till skönhet. Men blommorna är ibland också ett sätt att gestalta den kristna berättelsen, såsom fem röda rosor på långfredagen som påminner om Jesu sår och påskliljor som visar uppståndelsens glädje på påskdagen.
I stora delar av Svenska kyrkan uppfattas det som självklart att vi året runt köper snittblommor för att ställa på altaret. Det är en praktik som nu inte längre är etiskt försvarbar. Snittblommorna har ibland motiverats med tanken om att bära fram offer inför Gud eller att gestalta Jesu offer. Men det vi gör behöver också ses i ljuset av vår ökade kunskap om hur det påverkar livet på jorden. Vi har vant oss vid snittblommor, men behöver hitta andra sätt att smycka kyrkorummet. Offer kan också innebära att avstå från något.
Traditionen att ha blommor på altaret varje söndag är något som växte fram i Svenska kyrkan först under 1900-talet och det blev mer allmänt efter hand. Gudstjänsttraditionen förändras lite efterhand och i slutet på 1980-talet började vi fira nattvard de flesta söndagar, vilket också förändrade bilden av altaret.
När vi firar mässa är altaret framför allt platsen för nattvardens sakrament och i en del kyrkliga traditioner föredrar man att ha blommorna framför eller bredvid altaret, för att tydliggöra nattvardskärlen. Det finns några högtider under kyrkoåret som har blivit starkt förknippade med särskilda blommor. Påskens påskliljor är kanske den viktigaste exemplet på det. Men under resten av kyrkoåret behöver vi inte knyta någon specifik färg eller sort till blommorna. Det räcker gott med att den liturgiska färgen gestaltas i textilierna som håller år efter år.
Resten av året kan vi känna oss fria att smycka altaret med det som finns till hands och som vi vet inte bidrar till att skada människor och natur. Kanske en ny tradition skulle kunna vara att vi lyfter in det som för tillfället finns i den lokala naturen och på det sättet gestaltar livet som det ser ut under årstiden vi befinner oss i. Vi kan låta de blommor som går att torka få smycka altaret under de mörkaste månaderna och njuta av färska blommande blommor när det blommar i vår trakt.
Snittblomsodling har alltså enormt stor miljöpåverkan, både lokalt genom påverkan från miljögifter och uttag av stora vattenmängder, men även globalt genom utsläpp från transporter. Även om blomsterodling sysselsätter många människor i tex Kenya så är det en sysselsättning som skapar problem genom dåliga löner, ständig övertid och inte minst påverkan från miljögifter.
I Frösö Sunne Norderö församling är man självförsörjande på altarblommor året om. Det är kyrkvaktmästaren Annica Didriksson som är eldsjälen bakom de grönskande odlingarna. - Det finns inget roligare än att grotta ner sig i blomlökar och odlingstekniker, säger Annica.
Altarblommor från egna lokala odlingar i Borås är fokus. Arbetet med blommorna hanteras av kyrkans deltagare i den diakonala arbetsträningen MARY. Diakon Annelie Lidén leder projektet.
I Täby församling arbetar vi för att bli helt självförsörjande på buketter. Här berättar vår trädgårdsmästare Elin Alpne om hur arbetet går - och om den nya satsningen för vintern 2025
I Osby sprider pastoratets blomsterodling glädje både på i kyrkorummet och hos församlingsbor. Odlingen ger även meningsfull arbetsträning genom diakoni och missionsverksamheten Grogrund.
Norra Billings pastorat påbörjade sin resa med att införa närodlade altarblommor redan 2017. Josefin Karlsson som är vaktmästare i pastoratet har varit drivande i arbetet.
I Sollentuna kyrka och S:t Larsgården i Norra Pastoralområdet i Sollentuna församling har man bytt ut prenumerationen på veckobuketter mot att odla och torka egna blommor.
Det började med en miljödiplomering för ett antal år sedan. Nu får den stegvis effekt på allt fler ställen i Hammarö församling, bland annat på altaret.
Nu odlar Svenska kyrkan i Partille egna blommor till kyrkornas altaren. Närodlat, klimatsmart och bättre för plånboken!
Församlingspedagogen Anna Höök berättar om ett förändrat synsätt och varför odlingen är en symbolhandling för vårt klimat och vår gemensamma framtid.
Möte Anna Jansson Libietis och Hedvig Fredholm från företaget Flowers & Friends som skapar de mest fantastiska pappersblommor. Det kan ni också göra med hjälp av dessa steg för steg-videos av en enklare och en lite mer avancerad pappersblomma. Ta även del av vad skapandet av pappersblommor har för betydelse både socialt och mentalt.