Lyssna

Hållbara altarblommor

Naturen och hållbara alternativ slår rot på kyrkorummets centrala blickpunkt, altarbordet. Fler och fler odlar, torkar och viker egna kreationer. Här hittar du många fina inspirerande exempel från hela landet.

Svenska kyrkan och solidariska altarblommor 

Altaret är kyrkorummets centrala blickpunkt och varje vecka dukas altarbordet med bröd och vin och smyckas med blommor och ljus. Allt som placerar på altarbordet har en relation till skapelsen och altarblommor har i många kyrkor fått en stark symbolisk betydelse. De är inte enbart en vacker prydnad, de uttrycker tacksamhet, kärlek till Gud och berättar om skapelsens skönhet och rikedom. Altardukningen visar omsorg om allt liv och blommorna uppmärksammar oss på naturens fantastiska gåvor.  

Altarblommor, en del av Svenska kyrkans hållbarhetsarbete 

Klimat- och hållbarhetsfrågor är en av våra tids stora utmaningar. I Svenska kyrkans hållbarhetsarbete Färdplan för klimatet visar Svenska kyrkan att dessa frågor tas på stort allvar.  Att placera blommor på altaret är en är en förhållandevis ny praxis i kyrkomått mätt. Sedan mitten av 1900-talet har blommorna haft en naturlig plats på altaret och i de flesta fall har de bestått i snittblommor från handeln. Som en del i hållbarhetsarbetet vill Svenska kyrkan ställa om och arbeta med solidariska altarbord. Alltså altarbord, genom att välja altarblommor med omsorg om skapelsen och rättvisa för människor, som bidrar till att trygga framtida generationers förutsättningar till ett gott liv.

Solidariska altarblommor skapas på olika sätt 

Församlingarna och pastoraten har olika förutsättningar för att skapa solidariska altarbord. Alla har inte möjlighet att bli självförsörjande på altarblommor. Det är heller inte tanken. Det finns många sätt att smycka altaret med solidariska blommor. Alla kyrkor väljer individuellt det som är mest optimalt; odla, använd torkade eller konserverade blommor, ta in vilda blommor, grenar, gräs och annat grönt från naturen, skapa pappers- eller tygblommor, samarbeta med församlingsbor, gynna lokala blomsterhandlare som odlar lokalt och giftfritt eller välja en blomsterhandel som erbjuder Fair Trade-blommor. Olika lösningar kan såklart även variera över året. I de flesta fall handlar det om medvetenhet och vilja till att hitta lösningar utifrån förutsättningarna för varje specifik kyrka.  

Liturgiska färgerna

Fram tills idag har många församlingar och pastorat känt sig väldigt bundna till de liturgiska färgerna som används på altarbordet under kyrkoåret. Men färgerna är inget kyrkorna måste förhålla sig till när det gäller blommorna. Det ger bättre förutsättningar att använda det som naturen ger. Istället kan buketterna anpassas efter praktfullhet snarare än exakta färgval. Till exempel kan ett sparsamt arrangemang skapas under fastan och på så sätt avspeglas den känsla som vill förmedlas utan att för del delen vara bunden vid en färg. 

En ny rörelse växer fram  

Att på olika sätt skapa egna altarblommor, oavsett om de är levande, torkade, konserverade eller i papper, ger fördelar för klimat, miljö - och ekonomi. Och vi ska också komma ihåg att blommor ofta även är en social aktivitet som kan engagera både volontärer, personer i arbetsträning, församlingen och samhället i stort. Svenska kyrkan har en unik möjlighet att sprida ringar på vattnet!  

Intresset för att skapa solidariska altarblommor har börjat ta ordentlig fart inom Svenska kyrkan. Längst ner på den här sidan finns fina exempel på församlingar och pastorat som redan har ställt om. Ta del av dem och låt dig inspireras! Du hittar även instruktionsfilmer till att skapa egna pappersblommor. Varför inte testa? Det är både väldigt rofyllt och roligt!  

Snittblommors negativa påverkan  

Snittblomsodling har enormt stor negativ påverkan inom flera områden. Här är några:  

  • Även om blomsterodling sysselsätter många människor så är det en sysselsättning som skapar andra utmaningar genom dåliga arbetsförhållanden med undermåliga löner, dålig anställningstrygghet och inte minst påverkan från miljögifter.
  • Odling av snittblommor kräver stora mängder vatten och näring/gödsel, energi för el och uppvärmning av växthus, bekämpningsmedel samt resurser för transport och förpackningar
  • Den omfattande användningen av bekämpningsmedel påverkar inte bara människorna som arbetar med blommorna, utan också den lokala biologiska mångfalden, mark och vattenmiljö. Rosor innehåller till exempel tiotals gånger mer kemikalier än livsmedel.   

Källa: IJERPH, 2020; Danish Environmental Protection Agency, 2024 
 
  
I modern tid har snittblomsodling i Sverige i stort sett helt försvunnit och ersatts av importerade snittblommor. I den utländska blomsterindustrin utnyttjas inte sällan både människor och miljö för att få fram billigaste möjliga blommor. Om snittblommor ska inhandlas rekommenderas därför lokala odlare i första hand.  

Lokala odlare 

Idag går det att på många platser i Sverige handla närodlade snittblommor i säsong som vi kan njuta av med gott samvete. Det finns fler och fler, främst småskaliga odlare, som undviker kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och som odlar på ett hantverksmässigt sätt. De heter Snittblomsodlare i Sverige och här finns en lista med lokala odlare och vad de kan leverera till våra kyrkor. Om blommor ska inhandlas från handeln ska blommor med Fairtrade-märkning prioriteras. Kom ihåg att församlingar och pastorat har stor möjlighet att påverka blomsterhandeln genom att ställa krav på utbud. 

Ett nygammalt sätt att smycka altaret växer fram  

Det finns flera skäl till att vi smyckar altaret med blommor. Det viktigaste är kanske lusten till skönhet. Men blommorna är ibland också ett sätt att gestalta den kristna berättelsen, såsom fem röda rosor på långfredagen som påminner om Jesu sår och påskliljor som visar uppståndelsens glädje på påskdagen.

I stora delar av Svenska kyrkan uppfattas det som självklart att vi året runt köper snittblommor för att ställa på altaret. Det är en praktik som nu inte längre är etiskt försvarbar. Snittblommorna har ibland motiverats med tanken om att bära fram offer inför Gud eller att gestalta Jesu offer. Men det vi gör behöver också ses i ljuset av vår ökade kunskap om hur det påverkar livet på jorden. Vi har vant oss vid snittblommor, men behöver hitta andra sätt att smycka kyrkorummet. Offer kan också innebära att avstå från något.

Traditionen att ha blommor på altaret varje söndag är något som växte fram i Svenska kyrkan först under 1900-talet och det blev mer allmänt efter hand.  Gudstjänsttraditionen förändras lite efterhand och i slutet på 1980-talet började vi fira nattvard de flesta söndagar, vilket också förändrade bilden av altaret. 

När vi firar mässa är altaret framför allt platsen för nattvardens sakrament och i en del kyrkliga traditioner föredrar man att ha blommorna framför eller bredvid altaret, för att tydliggöra nattvardskärlen. Det finns några högtider under kyrkoåret som har blivit starkt förknippade med särskilda blommor. Påskens påskliljor är kanske den viktigaste exemplet på det. Men under resten av kyrkoåret behöver vi inte knyta någon specifik färg eller sort till blommorna. Det räcker gott med att den liturgiska färgen gestaltas i textilierna som håller år efter år.

Resten av året kan vi känna oss fria att smycka altaret med det som finns till hands och som vi vet inte bidrar till att skada människor och natur.  Kanske en ny tradition skulle kunna vara att vi lyfter in det som för tillfället finns i den lokala naturen och på det sättet gestaltar livet som det ser ut under årstiden vi befinner oss i. Vi kan låta de blommor som går att torka få smycka altaret under de mörkaste månaderna och njuta av färska blommande blommor när det blommar i vår trakt.

Text skriven av Birgitta Söderberg, stiftsadjunkt

FINA EXEMPEL PÅ HÅLLBARA ALTARBLOMMOR FRÅN VÅRA FÖRSAMLINGAR OCH PASTORAT

Altarblomsodlingen i Algutstorp initierades av ideella krafter

I Algutstorps församling i Vårgårda pastorat kom idén om odling från ideella krafter. Det var 2021 och sedan dess är församlingen självförsörjande av blommor från maj-oktober. Det är den ideella trädgårdsgruppen tillsammans med vaktmästare Sandra Magnusson som får arbetet att rulla och utvecklas.

Försöket med hållbara blommor i Trångsund Skogås utökas

Nu utökas försöket med ekologiska hållbara och närodlade altarblommor i Mariakyrkan och Tacksägelsekyrkan. Testperioden utökas till att gälla året om. Se filmen som beskriver arbetet.

"En vissen kvist är också fin"

När Terhi tog jobbet som församlingshemsvärd i Terra Novakyrkan förenade hon två av sina största intressen – människor och miljö.

Egenodlade och vilda blommor pryder altaret i Oskarshamns församling

Sedan våren 2025 är det endast egenodlade eller vilda blommor som pryder altaret i församlingens tre kyrkor.

Klippans pastorat är helt självförsörjande med altarblommor

Att ett helt pastorat med åtta kyrkor och två kapell med ungefär 550 gudstjänster/verksamheter per år är helt självförsörjande av altarblommor kan låta som en utopi, men inte i Klippan. Allt började med ett brinnande intresse och har stöttats upp av miljödiplomeringsarbetet.

Klimatsmarta altarblommor i Danderyds församling

- Vi arbetar både med egen odling, blommor från områdets bonde, material från lokala odlare och letar vad naturen har att ge. I stort sett är vi numera självförsörjande, berättar kyrkvaktmästare Marie Henriksson.

Altarblommorna i Sunne

I Frösö Sunne Norderö församling är man självförsörjande på altarblommor nästan året om. Det är kyrkvaktmästaren Annica Didriksson som är eldsjälen bakom de grönskande odlingarna. - Det finns inget roligare än att grotta ner sig i blomlökar och odlingstekniker, säger Annica.

I Farsta församling står pappersblommor både på altaret och borden

Idén om att byta ut färska blombuketter mot pappersblommor grundar sig i Farsta församlings gedigna hållbarhetsarbete. Men att det blev just sommaren 2025 som startskottet gick för att skapa pappersblommor berodde egentligen på tidsbrist. Utfallet blev väldigt bra, på flera olika sätt.  

I Borås går hållbarhet och arbetsträning hand i hand  

Altarblommor från egna lokala odlingar i Borås är fokus. Arbetet med blommorna hanteras av kyrkans deltagare i den diakonala arbetsträningen MARY. Diakon Annelie Lidén leder projektet.

Osby pastorats blommor sprider glädje inom och utanför kyrkan

I Osby sprider pastoratets blomsterodling glädje både på i kyrkorummet och hos församlingsbor. Odlingen ger även meningsfull arbetsträning genom diakoni och missionsverksamheten Grogrund.

Hållbara buketter i Täby församling

I Täby församling arbetar vi för att bli helt självförsörjande på buketter. Här berättar vår trädgårdsmästare Elin Alpne om hur arbetet går - och om den nya satsningen för vintern 2025

I Norra Billings pastorat är närodlade altarblommor en självklarhet sedan 2017

Norra Billings pastorat påbörjade sin resa med att införa närodlade altarblommor redan 2017. Josefin Karlsson som är vaktmästare i pastoratet har varit drivande i arbetet.

I Hammarö församling pryder närodlade blommor altaret

Det började med en miljödiplomering för ett antal år sedan. Nu får den stegvis effekt på allt fler ställen i Hammarö församling, bland annat på altaret.

Snittblomsodling i Jonsered

Nu odlar Svenska kyrkan i Partille egna blommor till kyrkornas altaren. Närodlat, klimatsmart och bättre för plånboken!

Egenodlade blommorna i Sollentuna församling ger glädje på flera sätt

I Sollentuna kyrka och S:t Larsgården i Norra Pastoralområdet i Sollentuna församling har man bytt ut prenumerationen på veckobuketter mot att odla och torka egna blommor.

Därför odlar Enskede-Årsta sina egna altarblommor

Församlingspedagogen Anna Höök berättar om ett förändrat synsätt och varför odlingen är en symbolhandling för vårt klimat och vår gemensamma framtid.

PAPPERSBLOMMAN 
- BLOMMAN SOM ALLTID BLOMMAR

Instruktion och samtal om pappersblommor

Möte Anna Jansson Libietis och Hedvig Fredholm från företaget Flowers & Friends som skapar de mest fantastiska pappersblommor. Det kan ni också göra med hjälp av dessa steg för steg-videos av en enklare och en lite mer avancerad pappersblomma. Ta även del av vad skapandet av pappersblommor har för betydelse både socialt och mentalt.