Svenska kyrkan Stockholms stift

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Stockholms stift Besöksadress: Klara Södra kyrkogata 1, 11152 Stockholm Postadress: Box 163 06, 10325 Stockholm Telefon: +46(8)50894000 E-post till Svenska kyrkan Stockholms stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Vanliga frågor om domkapitlet

Här får du svar på de vanligaste frågorna som ställs om domkapitlet. Har du fler frågor kontakta vår stiftsjurist.


Vad är skillnaden mellan domkapitlet, polis och domstol?

Domkapitlet utreder inte brott, det gör polisen. Domkapitlet har till uppgift att utreda om en präst eller diakon följer sina vigningslöften. Domkapitlet kan förklara att en präst/diakon inte längre får vara präst/diakon eller besluta om en treårig prövotid eller utdela en skriftlig erinran. Det kan också hända att en utredning inte leder till någon disciplinär åtgärd över huvud och då avskrivs ärendet från vidare handläggning.

En brottsutredning kan pågå parallellt med domkapitlets utredning. I de flesta fall avvaktar domkapitlet vad polis, åklagare och domstol kommer fram till, men inte alltid. I vissa fall kan domkapitlet bedöma att det finns tillräckligt med material för att fatta beslut och att det är olämpligt att dra ut på handläggningen.

De bedömningar som görs i domstol respektive domkapitel görs utifrån olika utgångspunkter. Domstolen har att tillämpa lag, exempelvis brottsbalken, medan domkapitlet tillämpar kyrkoordningens regler om framför allt uppfyllande av vigningslöften med mera.

För det fall en präst/diakon påstås ha uppträtt på ett sätt som strider mot vigningslöftena eller mot sin tystnadsplikt eller genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha, ska domkapitlet ta ställning till vilken åtgärd som ska vidtas mot prästen/diakonen.

Finns det formella regler för hur man ska framföra en anmälan eller synpunkter?

Nej. Om du ringer brukar domkapitlets sekreterare fråga om du själv vill inkomma med en skrivelse över vad du framfört muntligen eller om det ska skrivas en tjänsteanteckning som du sedan får möjlighet att kommentera. Det viktiga är att även muntliga uppgifter dokumenteras i domkapitlets ärenden.

Har man rätt att vara anonym?

Ja, men tänk då på att inte ange ditt namn i anmälan och vidare på att det kan påverka utredningen (se ovan).

Får vem som helst ta del av handlingar som getts in?

Alla har rätt att ta del av handlingar som inkommit till eller är upprättade hos Svenska kyrkan, men det görs alltid en prövning av om det är lämpligt att uppgifterna lämnas ut. I kyrkans tillsyns- och överprövningsverksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det av någon särskild anledning kan antas att personen i fråga eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Förbudet gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av tillsyns- eller överprövningsorganet. Domkapitlets protokoll och beslut är offentliga handlingar.

Hur hanteras tillsynsärenden?

När synpunkter av någon form kommit in till domkapitlet sker handläggningen av sådana på ett likartat sätt och med beaktande av förvaltningsprocessens allmänna handläggningsregler. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att domkapitlets process är förutsägbar.

Handläggningen är huvudsakligen skriftlig. I vissa fall bedömer domkapitlet att det är lämpligt med muntlighet i form av samtal eller vittnesförhör. Domkapitlet tar del av ett eventuellt yttrande och beslutar om ytterligare yttranden behöver inhämtas. Om det gäller anmälan mot präst eller diakon och domkapitlet beslutar att gå vidare i ärendet upprättas vanligen ett gärningspåstående som den anmälde ska yttra sig över. Skälet är att det ska vara så tydligt som möjligt vad den anmälde påstås ha gjort. När domkapitlet bedömer att underlaget är tillräckligt fattas slutligt beslut.

Kan domkapitlets beslut överprövas?

Det finns för specifika ärenden överklagandehänvisningar i kyrkoordningen. Ett exempel är om en präst eller diakon tilldelas en disciplinär påföljd. Då har den som fått påföljden rätt att överklaga till Svenska kyrkans överklagandenämnd, men inte den som har anmält.

Får man vara med på domkapitlets sammanträden?

Nej, domkapitlets sammanträden är inte offentliga. Det beror bland annat på omsorg om den enskilde. Domkapitlet behandlar ofta känsliga uppgifter. Uppgifter i protokoll och beslut blir offentliga.

Är det lämpligt att präster och diakoner beslutar om andra i vigningstjänst?

En princip som gäller i såväl domstol som domkapitlet är att man inte är med och beslutar i ärenden där man har en personlig anknytning eller ett personligt intresse. Detta säkerställer att besluten vilar på en objektiv bedömning. Det är vidare viktigt att det finns ledamöter i domkapitlet som har teologisk kompetens och förstår vad det innebär att vara präst/ diakon i Svenska kyrkan. Dessutom deltar domarledamoten eller dennes ersättare i beslutet.

Kan man ta del av domkapitlets handlingar och protokoll?

De handlingar som kommer in till domkapitlet diarieförs. Huvudregeln är offentlighet, men det görs alltid en prövning av om det är lämpligt att uppgifterna lämnas ut. I kyrkans tillsyns- och överprövningsverksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Exempel på personliga förhållanden är namn, adress, telefonnummer, ålder, familjesituation, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, missbruk, anställning och ekonomisk situation. Förbudet gäller om det av någon särskild anledning kan antas att personen i fråga eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Begreppet men har en mycket vidsträckt innebörd, men avser framförallt de kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Det kan till exempel betyda att någon blir utsatt för andras missaktning om individens personliga förhållanden blir kända. Känsliga uppgifter tas som regel inte med i ett beslut av tillsyns- eller överprövningsorganet. Domkapitlets protokoll och beslut är offentliga handlingar som kan läsas av vem som helst.

När kan en präst eller diakon förklaras obehörig?

Domkapitlet får förklara en präst eller diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen eller diakonen skriftlig erinran, om han eller hon

1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen

2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård

3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten

4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.

Vilka påföljder kan domkapitlet ge?

Domkapitlet får förklara en präst/diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet (tre år) eller tilldela prästen/diakonen skriftlig erinran.

Vad innebär anmälningsskyldighet när barn far illa?

Den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd är skyldig att genast anmäla detta till socialnämnden. Anmälningsskyldigheten gäller inte i fråga om uppgifter som biskop eller präst har fått veta under bikt eller enskild själavård