En upptäcktsresande i pedaler, manualer och principaler

Orgelkännaren Dag Edholm varit på upptäcktsfärd bland stiftets kyrkoorglar. Han har studerat stämmor och fasader och gjort djupdykningar inne i orgelhusen – allt för att dokumentera Stockholms stifts stora och högintressanta orgelbestånd.

- Kyrkoorgeln har en klangvärld som inget annat instrument, säger Dag Edholm. Därtill kommer det visuella intrycket. Instrumentet fyller upp rummet både med sin klang och med sin storlek. Att orgeln finns i kyrkorummet spelar stor roll för upplevelsen. Det enda som skulle kunna mäta sig med kyrkoorgeln är en stor symfoniorkester.

Samlar kunskap om orgelbeståndet

Dag Edholm kan, förutom orgelkonsult och präst, tillfoga författare och historiker till sitt visitkort. Han har Stockholms stifts uppdrag att inventera och dokumentera orglarna i stiftets alla kulturhistoriskt skyddade kyrkor. Det saknas nämligen en samlad kunskap om orgelbeståndet – de kulturhistoriska värdena, instrumentens kvalitet och kapacitet, vård- och underhållsbehov med mera.

Om det Stockholmska orgelbeståndet i stort kan Dag Edholm konstatera att det finns en rik mängd riktigt bra instrument. Men det finns också allvarliga problem.

- På 60- och 70-talen, då det byggdes så många kyrkor, var det också ett omfattande orgelbyggande. Det tillverkades nya instrument såväl till de nya kyrkorna som till de gamla, där man i hög utsträckning bytte ut gamla orglar. Jag är förvånad över hur dålig kvalité det är på flera av dessa orgelbyggen, både tekniskt och konstnärligt.

Kostsamma instrument som varar

En kyrkoorgel är en stor investering. Det handlar om miljonbelopp, 3-4 miljoner i alla fall. Men så håller en orgel i 100 år allra minst, om den är välbyggd.
Ett av de allra nyaste instrumenten i stiftet är orgeln i Vantör från 2006 – ett fantastiskt fint instrument enligt Dag Edholm, från Ryde & Berg i Fredriksstad i Norge. Brännkyrka kyrka får en ny läktarorgel 2012. Men detta är undantag. Det byggs inte så många nya instrument längre. Det saknas pengar, helt enkelt.

- Man får göra det bästa av de instrument man har. Byta ut stämmor och se till att de fungerar klangligt och för de behov man har. Det har man exempelvis gjort i Storkyrkan. På andra håll restaurerar man, som i Vaxholm där man har en romantisk orgel från början av 1900-talet. Den ska återställas till originalskick. Det är roligt.

Avspeglar kyrkorummets historia

Orgelfasaderna är ett kapitel för sig. Många gånger är de betydligt äldre än själva instrumentet bakom och ofta av hög konstnärlig och arkitektonisk kvalité. Rokokofasaderna i S:t Jacob och S:ta Maria Magdalena är bara två exempel på smycken till fasader. Barockfasaden i Fresta med sina trumpetblåsande änglar är en annan klenod.

På frågan om favoriter bland de stockholmska kyrkoorglarna nämner Dag Edholm kororgeln i Högalid av orgelbyggaren Mads Kjersgaard i Uppsala. Det är ett instrument från 1984, men tillverkad på gammalt sätt. Otroligt fint gjort, tycker Dag Edholm om detta ovanliga instrument som hämtat inspiration från italiensk och sydtysk barock. Bland de äldre instrumenten har det i Utö kyrka en stor plats i Dag Edholms hjärta.

- Det är ett förnämligt instrument från 1745, byggd av Olof Hedlund i Stockholm. En sjungande orgel som låter som den gången den var ny. Men klangen har med åren mognat.

Drygt 300 år konst-, kultur- och inte minst orgelhistoria finns där bakom kyrkmurarna – en klanglig och visuell skatt att upptäcka och njuta av.

Christina Nilsson