Biskopen lovade församlingen i den närmast fullsatta kyrkan att inte läsa hela Idmans predikan under gudstjänsten.
– Predikan är 180 sidor lång så det hade tagit många timmar att läsa upp hela, säger Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift.
Med söndagens gudstjänst ville Härnösands stift tillsammans med Frösö, Sunne, Norderö församling och Nidaros bispedømme uppmärksamma det enorma mänskliga lidande kriget medförde i regionen, liksom de krigets fasor som är aktuella även i dag i andra delar av världen.
– Jag tycker det är fängslande att vi uppmärksammar det här på samma plats, på dagen 300 år senare. Det är starkt, det här är den slagna truppens rop om nåd och kraft i kyrkorummet, säger domprost Ragnhild Jepsen, Nidaros domkyrka som medverkade i gudstjänsten.
Han såg tragedin på fjället som Guds straff för en konungslig makt som ville kapa åt sig mer än den hade rätt till.
Biskop Eva Nordung Byström
Biskop Eva Nordung Byström poängterade att gudstjänsten inte ska glorifiera kriget.
– Vi ska fokusera på människors lidande och krigets elände. Nicolao Idman var väldigt kritisk till Karl XII och hans sätt att hantera Sveriges rike och fördömde det. Man ska inte ge sig ut på härtåg på detta sätt. Han såg tragedin på fjället som Guds straff för en konungslig makt som ville kapa åt sig mer än den hade rätt till, säger hon.
I gudstjänsten använde biskopen och kyrkoherde Håkan Toresson kåpor från 1700-talet. Nattvardskalken, oblatasken och patén (en assiett att lägga nattvardsbrödet på) var samma som under fälttåget på de norska fjällen. Även själva gudstjänsten var utformad enligt 1693 års gudstjänstordning.
– Vi behövde ta bort ett par moment när församlingen ska knäfalla, annars är gudstjänstordningen förvånansvärt lik den vi använder idag, säger Mia Ödmark, biskopens adjunkt.
Maria Eddebo Persson
2019-01-22