Foto: Marcus Engström

Samiskt arbete

Genom den samiska verksamheten i Härnösands stift ska det samiska bli synliggjort och inkluderat i församlingarnas och stiftets arbete och stiftets urfolk får berika och utmana kyrkan som helhet.

Nytt nummer av sydsamiskt kyrkoblad.

Under kyrkomötets högtidsgudstjänst i november kommer Svenska kyrkan att framföra en officiell ursäkt till det samiska folket. Ursäkten är ett led i en längre tids försoningsarbete med anledning av de oförrätter som begåtts i historien. Julia Rensberg 26 år, med rötter i Härjedalen och samebyn Ruvhten Sijte, är en av fyra samer som kommer att ge ett personligt vittnesbörd under gudstjänsten. Möt Julia Rensberg i det senaste numret av det sydsamiska kyrkobladet Daerpies Dierie. Läs också om de åtta åtaganden som kyrkostyrelsen antagit, som utgångspunkt för utvecklingen av det samiska arbetet i Svenska kyrkan de närmaste tio åren.

Sju händer ligger i en cirkel. Runt varje handled finns en frälsarkrans.

Konfirmandläger som ger ett sammanhang.

Ung, same och kristen. Tre nyckelord för det samiska konfirmandlägret där fyrtiotalet ungdomar får möjlighet att både stärka sin identitet samt komma närmare Gud. – Det som är så bra är att jag får komma hit och se att jag inte är ensam, det finns många som man kan relatera till. Man känner sig hemma, säger konfirmanden Mathilda Njaita.

En skola präglad av rädsla och hemlängtan.

Änge nomadskola i västra Jämtland är en av de miljöer som skildras i Svenska kyrkans bok om nomadskolorna. I boken berättar äldre samer sina minnen från en svår skoltid, om misshandel och rädsla, om hemlängtan och om att tvingas tala ett annat språk än sitt modersmål. Strax innan sin död skrev Per Gustav Sparrock från Järpen sitt bidrag i boken, om tre hundår på Änge. Boken kom ut 2016.

Minnen och bevis

För församlingar som har samiska dop, vigslar och begravningar finns olika minnen och bevis att beställa.

Sydsamisk historia i bok om kyrkplatser

I februari presenterades en ny bok om sydsamisk historia och kyrkoliv. Det handlar om de så kallade lappkapellen som var en del av koloniseringen men som kom att få en viktig social roll som mötesplats. – De här platserna har haft, och har fortfarande, central betydelse i sydsamernas historia, säger Akar Holmgren, en av författarna till boken.

Den samiska verksamheten i Härnösands stift bedrivs framförallt i församlingarna, främst i Jämtland och Härjedalen, men samer finns i hela stiftet. Därför bedrivs verksamhet även i kustområdena, till exempel i Örnsköldsvikstrakten. Det handlar främst om gudstjänster, inklusive kyrkliga handlingar (dop, konfirmation, vigsel, begravning), med inslag av sydsamiskt språk och kultur. Det handlar också om gränsöverskridande (svensk-norska) mötesplatser och om firande av den samiska nationaldagen 6 februari.

Verksamheten arrangeras ibland i samverkan med svenska eller norska grannförsamlingar eller Härnösands stift.

Stöd för samisk identitet
Den kanske viktigaste samiska verksamheten är det samiska konfirmandläger som arrangeras av Luleå stift med ekonomiskt bidrag från Härnösands stift. Årligen deltar unga från hela landet som får stöd för sin samiska identitet i relation till detta att vara ung och kristen. Konfirmationshögtiden är en stor och glad släkthögtid. Många av konfirmanderna väljer att fortsätta som unga konfirmandledare och får en omfattande och värdefull ledarutbildning.

Ett annat av stiftets samiska engagemang är det sydsamiska kyrkobladet Daerpies Dierie som utkommer fyra gånger per år. Det är trespråkigt (sydsamiska, norska, svenska) och produceras tillsammans med Nidaros bispedøme och Svenska kyrkans nationella nivå.

En del av stiftets samiska verksamhet utförs i samarbete med Svenska kyrkan på nationell nivå, Luleå stift och med Norska kyrkan.