EU migrations- och asylpakt
EU:s migrations- och asylpakt innebär omfattande förändringar av hur asyl- och migrationsfrågor hanteras inom EU. De nya reglerna påverkar också den svenska asyl- och migrationsprocessen.
Vad är EU:s migrations- och asylpakt?
Migrations- och asylpakten är ett samlingsnamn för ett antal rättsakter som tillsammans reglerar hur frågor om asyl och migration ska hanteras inom och mellan EU:s medlemsländer. De nya reglerna börjar gälla den 12 juni 2026 och kommer innebära stora förändringar för den svenska asyl- och migrationsprocessen.
Reglerna medför bland annat ett ökat fokus på gränskontroller och återvändande. Det introduceras också ett nytt snabbspår för många av de som söker asyl och asylsökandes rörelsefrihet begränsas. Inom EU introduceras ett nytt system för att fördela ansvaret för asylsökande mellan medlemsländerna, med olika krav på att stötta länder med ett “högt migrationstryck”.
Direkt bindande
Stora delar av EU:s migrations- och asylpakt består av förordningar. Det betyder att reglerna är direkt bindande och gäller i Sverige enligt EU-rätten. Varje medlemsland måste däremot göra en egen bedömning av vilka nationella förändringar som krävs för att säkerställa efterlevnad av de nya rättsakterna.
Sveriges genomförande
I Sverige har arbetet med att implementera pakten skett genom ett antal statliga utredningar. Samtidigt har en rad förslag om ytterligare förändringar inom svensk migrationsrätt lagts fram.
Bland utredningarna som helt eller delvis behandlar Sveriges implementering av migrations- och asylpakten finns:
Migrations- och asylpakten (DS 2025:30)
Mottagandelagen (SOU 2024:68)
Förvarsutredningen (SOU 2025:16)
Miniminivåutredningen (SOU 2025:31)
De centrala regelverken
Här kan du läsa mer om de 10 rättsakterna i EU:s migrations- och asylpakt:
Skyddsgrundsförordningen ersätter skyddsgrundsdirektivet och införlivar Genèvekonventionen i EU-lagstiftningen.
Screeningförordningen introducerar ett nytt förfarande för att registrera och identifiera migranter och asylsökande vid EU:s gränser.
Asylprocedurförordningen innehåller regler för hur en asylprocess ska gå till.
Förordningen om asyl- och migrationshantering ersätter den nuvarande Dublinförordningen.
Mottagandedirektivet reglerar miniminormer för mottagande av asylsökande.
Vidarebosättningsförordningen skapar en gemensam ram för vidarebosättning av flyktingar och inresa av humanitära skäl.
Förordningen om återvändandegränsförfarande inrättar ett särskild förfarande för återvändande för personer som befinner sig i ett gränsförfarande.
Krisförordningen inför särskilda regler för hantering av asylsökande vid krissituationer.
Eurodacförordningen innehåller uppdaterade regler för den databas som samlar information om asylsökande.
Ändring av förordningarna (EU) 2019-816 och (EU) 2019-818 i syfte att införa screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna.