EU:s medlemsländer ökade sitt officiella bistånd under 2016, från 73,4 till 81,3 miljarder dollar. Det visar ny statistik från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.
DE FATTIGASTE FÅR MINDRE BISTÅND
Medan stöd till humanitära insatser (katastrofinsatser) och inhemskt flyktingmottagande ökar, minskar biståndet till de fattigaste länderna. Det är tvärt emot vad givarländerna lovat.
Av det totala biståndet så sjönk stödet till de minst utvecklade länderna med 3,9 procent jämfört med året innan.
Allt större andel av biståndet går till inhemskt flyktingstöd
En allt större andel av ländernas biståndsbudgetar går till flyktingmottagande. Det är en märkbar trend i många länder. Under 2016 ökade andelen med nästan en tredjedel (27,5 procent).
Sedan mitten av 90-talet har kostnader för flyktingmottagande i Sverige bekostats med 66 miljarder kronor från biståndet.
– EU:s trovärdighet hotas om medlemsstaterna inte når sina mål om biståndets kvantitet och kvalitet. Det säger Kristina Henschen, chef på Union to Union. Hon fortsätter:
– Att EU:s ledare dessutom vill använda biståndet i andra syften än fattigdomsbekämpning, till exempel samarbeten kring migrationskontroll eller med militära aktörer, det är djupt oroande. Bistånd ska vara bistånd!
Ännu mer bistånd riskerar att gå till migration och säkerhetspolitik
Förhandlingar om en ny gemensam utvecklingspolitik pågår just nu inom EU.
Utkastet som ligger på förhandlingsbordet innehåller skrivningar om att kostnader som är relaterade till migrations- och säkerhetspolitiska åtgärder borde få klassas som bistånd i ännu större utsträckning.
Detta kan få allvarliga konsekvenser för biståndets fokus på fattigdomsbekämpning, eftersom även OECD håller på att se över reglerna för vad som ska få redovisas som bistånd.e
Sverige måste visa ledarskap så att fattigdomsbekämpning inte glöms bort
EU-medlemsländerna har stort inflytande inom OECD:s biståndskommitté, DAC, och EU:s röst kan avgöra hur de nya reglerna kommer att se ut.
– När nu OECD/DAC har startat förhandlingar för att modernisera reglerna för vad som kan klassas som bistånd är det viktigt att Sverige visar ledarskap och verkar för tydliga regler som ser till att grundprinciper om fattigdomsbekämpning och utveckling inte glöms bort, säger Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan.
1970 enades världens rika länder om att avsätta 0,7 procent av BN, bruttonationalinkomsten, utvecklingsbistånd. Målet har aldrig nåtts och nås inte i år heller, visar statistik från OECD.
CONCORD Sverige samordnar svenska organisationers gemensamma arbete med att bevaka EU-ländernas biståndsåtaganden. CONCORD Sverige är en del av den europeiska plattformen CONCORD Europa som genom AidWatch-initiativet årligen granskar samtliga EU-länders bistånd. Senaste AidWatch-rapporten.
Följande organisationer ingår i AidWatch-gruppen: Diakonia, Forum Syd, Union to Union, Plan International Sverige, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska missionsrådet, We Effect Världsnaturfonden WWF.