VÅRA PÅVERKANSFRÅGOR
Act Svenska kyrkan bedriver påverkan gentemot beslutsfattare i både Sverige, EU och FN. Som kyrka och biståndsorganisation ser vi att vi har särskilt goda möjligheter att effektivt bidra till positiv förändring inom sju strategiska områden.
1. Klimaträttvisa för de mest klimatsårbara
Att uppfylla Parisavtalet och dess globala klimatmål är ett huvudfokus. Klimatet är i hög grad en rättvisefråga. Människor som redan lever i fattigdom och utsatthet drabbas värst, trots att de i liten utsträckning bidragit till det globala klimatnödläget.
Act Svenska kyrkan arbetar genom ACT-alliansen för att de mest klimatsårbara länderna och människorna ska ha rätt till ekonomiskt stöd för 1) anpassning och stärkt motståndskraft (resiliens) till ett förändrat klimat, 2) kompensation när de drabbas av förluster och skador till följd av klimatkatastrofer, samt 3) stöd att fasa ut fossila bränslen utveckla sina samhällen med hållbara och förnyelsebar energi. För oss är det viktigt att klimatfinansieringen ska vara stöd som inte sker på bekostnad av bistånd för andra syften, som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet.
2. Jämställdhet inom familjen - en förutsättning för all jämställdhet
Act Svenska kyrkan arbetar för att förändra diskriminerande lagstiftning med särskilt fokus på religiös familjerätt. Familjerätten avgör kvinnors och flickors möjlighet att leva ett fritt liv. Den styr sådant som lägsta ålder för att ingå äktenskap och regler för skilsmässa, vårdnad av barn samt våld i nära relationer. Den påverkar också kvinnors ekonomiska egenmakt – kvinnors möjlighet att arbeta, äga och ärva land och egendom är ofta begränsad.
Religiösa ledare har stort inflytande över familjenormer och har både formell och informell makt över lagstiftning. Religiösa ledare är därför nyckelaktörer för att uppnå förändring. Tillsammans med partner arbetar Act Svenska kyrkan för att religiösa ledare, institutioner och aktörer ska vara pådrivande för jämställdhet och jämlikhet och stå upp för alla människors lika rättigheter, oavsett kön eller sexuell läggning.
3. Motverka polarisering och motstånd mot jämställdhet och jämlikhet
Det sker både framsteg och bakslag i arbetet för jämställdhet och jämlikhet runt i världen. Ofta kan motståndet komma från religiösa aktörer. Kvinnor och hbtq-personer är extra utsatta och rättigheter inom det som kallas sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) motarbetas särskilt starkt. De som verkar för förändring, däribland religiösa aktörer, blir då mycket utsatta. Eftersom mycket av motståndet mot jämställdhet har religiösa förtecken tror många som jobbar för jämställdhet och jämlikhet, helt felaktigt, att alla religiösa aktörer är emot ökad jämställdhet. Det polariserar, skapar beröringsskräck och försvårar möjligheten till förståelse och samarbeten.
I stora delar av världen har religiösa aktörer stort inflytande i frågor som rör jämställdhet och jämlikhet, kring politiska beslut liksom normer, och de är därför nyckelaktörer för att uppnå förändring. Utifrån vår teologi, genom dialog och tillsammans med andra religiösa aktörer arbetar Act Svenska kyrkan för att religiösa ledare och institutioner ska stå upp för allas lika rättigheter, oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, ålder, religion eller andra aspekter av en människas identitet.
4. Rätten att göra sin röst hörd och leva i fred
Alla ska ha rätt och möjlighet att fritt organisera sig och göra sin röst hörd. Men krav på censurering, lagstiftning, trakasserier, godtyckliga frihetsberövanden samt hot begränsar i många länder våra samarbetspartners utrymme att finnas, verka och vara en oberoende och konstruktiv röst i sina samhällen. Mest utsatta för risker är de människorättsförsvarare och organisationer som arbetar för kvinnors, hbtq-personers och urfolks rättigheter.
Även utrymmet för religiösa aktörer kan vara begränsat – medan de i vissa sammanhang kan ha möjlighet att stötta andra i arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Tillsammans med lokala krafter världen över arbetar Act Svenska kyrkan för att stärka mänskliga rättigheter och demokratiskt utrymme. Religiösa aktörer har också en viktig, ibland avgörande roll i arbetet för fred. Samtidigt kan religiös extremism förvärra konflikter. Därför stärker Act Svenska kyrkan religiösa krafter som arbetar för fred, samt verkar för att religiösa aktörer ska inkluderas i fredsbyggande processer på alla nivåer.
5. Social trygghet för alla
Social trygghet innebär att man har tillgång till hälsovård, skolutbildning och ekonomiskt stöd från samhället om man exempelvis är barn, gammal, sjuk eller arbetslös. Social trygghet är en mänsklig rättighet. Act Svenska kyrkan verkar för att alla ska ha tillgång till social trygghet, oavsett vem man är, och att detta ska inkludera även den utbildning och vård som innefattar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR innebär bland annat att var och en ska ha rätt att bestämma om, och med vem, man vill ha sex och om man vill ha barn. Det innebär också att man ska ha tillgång till sexualundervisning, preventivmedel eller god mödravård.
Idag förhindrar både normer och politiska beslut att alla människor har tillgång till social trygghet, inklusive SRHR. Religiösa aktörer påverkar de normer och attityder som både kan försvåra och underlätta spridningen av social trygghet. Religiösa aktörer är också viktiga i sammanhanget därför att de i många länder utför många sociala tjänster. Act Svenska kyrkan arbetar för att sociala trygghetssystem, där SRHR ingår, byggs upp och utformas så att alla har tillgång till dem.
6. Humanitärt bistånd där det behövs bäst
Act Svenska kyrkan arbetar för att lokala humanitära och religiösa aktörer ska få tillgång till mer finansiering än de har idag. Lokala humanitära och religiösa aktörer är nyckelspelare under humanitära situationer eftersom de befinner sig på plats både före, under och efter en kris. De har ofta tillträde till områden dit internationella aktörer inte lyckas nå, och kan bidra till en snabb och relevant humanitär respons till de allra mest behövande. Därför arbetar Act Svenska kyrkan för att lokala humanitära och religiösa aktörer ska få tillgång till mer finansiering än de har idag.
Givarnas egenintressen påverkar idag det humanitära biståndet alltmer och bristen på finansiering drabbar därför människor i vissa delar av världen mer än andra. Men det humanitära biståndet måste baseras på människors behov och vara i linje med mänskliga rättigheter, folkrätten, flyktingrätten och de humanitära principerna om att rädda liv och lindra nöd. Humanitärt bistånd ska hjälpa människor på plats, det får aldrig användas för att hålla dem på plats.
7. En solidarisk utvecklingspolitik
Politiska beslut som fattas i Sverige, EU och FN påverkar möjligheterna till en rättvis och hållbar utveckling i andra länder. Det handlar om biståndspolitik, men också om hur politik på andra områden kan bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Act Svenska kyrkan arbetar för att Sverige och EU ska leva upp till sina biståndsåtaganden och stå fast vid de globalt överenskomna principerna för utvecklingseffektivitet och ett människorättsbaserat utvecklingssamarbete. Genom att bilda opinion för en solidarisk utvecklingspolitik och föra dialog med tjänstemän och politiker bidrar vi till att utveckla Sveriges politik.
Påverkansarbete bedrivs också av Svenska kyrkan inom många områden. Läs gärna mer om det påverkansarbetet!