Kyrkorna vill genom Juluppropets tre krav fortsätta att påverka det politiska beslutet inför tvåårsavstämningen av de temporära asyllagarna.
Under 2016 skedde en drastisk förändring av svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv tillfällig asyllagstiftning för åren 2016-2019. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt. Juluppropets mål är att förmå den svenska regeringen att arbeta för en mer human migrationspolitik.
Namninsamlingen för Juluppropet avslutades den 31 januari 2017 men innehållet i uppropet kommer att vara aktuellt så länge de temporära asyllagarna gäller.
– I kyrkorna ser vi på nära håll hur den skärpta asyl- och flyktingpolitiken slår mot framför allt barn, unga och familjer som berövas hopp och framtidstro. Därför känns det angeläget att vi fortsätter att upprepa Juluppropets tre krav, säger kyrkoledare Lasse Svensson, Equmeniakyrkan och SKR:s nuvarande ordförande.
Juluppropets tre krav till regeringen är att ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv, att undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening samt att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro.
Juluppropet är en av de mest uppmärksammade opinionsinsatser som Sveriges kristna råd genomfört. Genomslaget i media var stort och huvudbudskapet nådde ansvariga politiker. Cirka 80 000 namn samlades in under perioden 14 december 2016 – 31 januari 2017 och alla dessa namn överlämnades till migrationsminister Morgan Johansson den 7 februari.
Påverkansarbetet inom Sveriges kristna råd för migration och integration kommer nu att fortsätta på Juluppropets inslagna linje genom en rad olika påverkansinsatser, exempelvis genom debattartiklar, seminarium i Almedalen, uppvaktning av politiker och genom att påminna om Juluppropets krav i sociala medier.
Juluppropet har debatterats flitigt i media med ett 20-tal debattartiklar. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) sade i SVT:s Agenda att det är ”oerhört bra att det finns ett sådant upprop”. Medierna har också gett stort utrymme åt uppropet och kommentarerna runt detta, däribland i SVT:s Gomorron Sverige och SR:s Studio Ett. Kyrkoledarna har skrivit två debattartiklar om Juluppropet i Svenska Dagbladet och i Aftonbladet
Kyrkorna har en stark tradition av engagemang för människor på flykt som visar sig genom exempelvis språkcaféer, praktiskt flyktingmottagande och opinionsinsatser. Just nu genomförs exempelvis utbildningssatsningen #Värme som under tre år ska utbilda 800 personer inom kyrkorna och civilsamhället som arbetar med asylsökande och flyktingar.
Sveriges kristna råd (SKR) är en mötesplats för 25 medlemskyrkor vilket representerar en stor del av Sveriges befolkning. Hit kommer varje kyrka med sin speciella identitet för att dela erfarenheter och att samordna gemensamma projekt.