Prata med oss

Så kan Sverige stärka sitt bidrag till internationell klimatfinansiering

Svenska kyrkans internationella arbete presenterar idag en rapport som diskuterar innovativa metoder och konstruktiva förslag som kan bidra till en långsiktig, hållbar och pålitlig klimatfinansiering.


Idag skriver Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan och Martin Vogel, klimatrådgivare för Svenska kyrkans internationella arbete på debattplats i Sydsvenskan

Just nu pågår internationella klimatförhandlingar i den tyska staden Bonn – de första sedan klimattoppmötet i Marrakesh i november förra året. Förhandlingarna är inne i ett tekniskt läge. Många svåra frågor ska lösas innan Parisavtalet från 2015 träder i kraft år 2020.

En av de stora knäckfrågorna gäller hur klimatfinansieringen ska gå till, alltså hur rikare länder ska stödja utvecklingsländer för att göra det möjligt för dem att ställa om till förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna.

Redan 2009 lovade de rikare länderna att de från och med 2020 ska stödja världens utvecklingsländers klimatarbete med minst 100 miljarder dollar per år. Behoven är i praktiken mycket större, och kommer dessutom öka framöver. Men idag tyder inte mycket på att detta löfte kommer att bli verklighet.

Ett problem är att det saknas en gemensam definition av vad klimatfinansiering egentligen är. Vissa givarländer vill se till exempel lån och bistånd som klimatfinansiering.

Men detta synsätt leder till minskat bistånd och riskerar att öka fattiga länders skuldbörda. Och enligt FN:s klimatkonvention ska klimatfinansiering vara ”ny och additionell” – något som rimligen bör tolkas som pengar som kommer till utöver vad utvecklingsländerna redan får i bistånd. 

Sverige är en ambitiös aktör i klimatförhandlingarna och en av de stora givarna när det gäller internationell klimatfinansiering. Men även Sverige använder sig av metoder som innebär att biståndspengar dubbelräknas som klimatfinansiering. 

De framtida behoven av klimatfinansiering överstiger med råge det internationella utvecklingsbiståndet. Därför är nya strategier en nödvändighet.

Om Sverige menar allvar med att vara globalt ledande i klimatfrågan måste regeringen utforma en tydlig strategi för hur tillräckligt mycket pengar ska kunna mobiliseras till klimatfinansiering både från Sverige och internationellt. 

De framtida behoven av klimatfinansiering överstiger med råge det internationella utvecklingsbiståndet. Därför är nya strategier en nödvändighet.

Svenska kyrkan har sedan länge ett starkt engagemang kring klimatfrågan och arbetar nära partnerkyrkor och organisationer i länder där klimatförändringarna drabbar som hårdast. Där syns också behovet av stöd från omvärlden som tydligast. 

Som en del av den världsvida kyrkan har Svenska kyrkan ett uppdrag att påminna om att klimatfrågan också handlar om solidaritet.

Svenska kyrkans internationella arbete presenterar idag en rapport som diskuterar innovativa metoder och konstruktiva förslag som kan bidra till en långsiktig, hållbar och pålitlig klimatfinansiering.

I rapporten diskuteras såväl förslag som kan göra det möjligt att stärka Sveriges bidrag till internationell klimatfinansiering som förslag på hur Sverige kan bidra till långsiktiga lösningar på internationell nivå.

Svenska kyrkan anser att regeringen bör:

  • Ta initiativ till ett blocköverskridande mål för Sveriges bidrag till internationell klimatfinansiering, likt det sedan tidigare överenskomna enprocentmålet för svenskt utvecklingssamarbete. Ett mål på 0,1 procent av bruttonationalinkomsten skulle ge motsvarande omkring 4 miljarder kronor per år till internationellt klimatstöd.
  • Säkerställa att den utlovade klimatfinansieringen till utvecklingsländer, inklusive de fyra miljarder kronorna till FN:s gröna klimatfond för åren 2015–2018, hämtas från nya källor och inte tas från biståndet.
  • Aktivt driva frågan om innovativa lösningar för att stärka Sveriges bidrag till internationell klimatfinansiering. Några möjligheter är till exempel nya skatteintäkter, såsom köttskatt och flygskatt, samt avgifter på fossila bränslen. 

Det är viktigt att Sveriges tidigare löften om finansiellt stöd leder till konkreta bidrag till de samhällen och människor som har störst behov av hjälp. Men stödet behöver utformas på ett sätt som inte innebär urholkning av biståndet och inte heller innebär att utvecklingsländer får nya skulder. 

Klimatfrågan är i grunden en rättvisefråga – de människor som drabbas värst av klimatförändringarna har bidragit minst till att orsaka dem. Sverige har en del i detta historiska ansvar och det är något som regeringen också tar fasta på, nu senast i vårbudgeten. Svenska kyrkan uppmanar regeringen att fortsätta sin ambitiösa linje och ta sig an frågan om klimatfinansiering på ett nytt och innovativt sätt.  

Erik Lysén
Internationell chef för Svenska kyrkan

Martin Vogel

Klimatrådgivare
Svenska kyrkans internationella arbete