Det antas att kyrkogårdarna är minst lika gamla som kyrkan. Man vet att byarna inom den tidiga kristna kulturen hade bestämda områden på kyrkogården där byborna själva ombesörjde begravning av den avlidne bybon.
Kyrkogården lämnar årsringar om bygdens historia, kvinna-man, ung-gammal, förmögen-fattig. Vissa av gravvårdarna har ett kulturhistoriskt värde, antingen för att de är ovanliga i sig eller för att de just förmedlar den lokala historien på ett tydligt sätt.
Numera är även den biologiska mångfalden kulturhistoriskt intressant. Det finns hotade arter, både av växter och av djur som funnit sin tillflykt till kyrkogårdarna. Eller mer korrekt; det är där de har kunnat leva vidare relativt ohotade. Kyrkan och kyrkogården anlades i regel i den äldre bebyggelsens så kallade inägor (äng och åker).
Under århundraden har kyrkogårdarna skötts på samma sätt medan bruket av den kringliggande ängs och åkermarken har förvandlats drastiskt.
Man talar inom biologisk mångfald om att gamla kyrkogårdar är ”refuger”. Med det menas att kyrkogården fått vara tämligen ostörd mark vad det gäller skötseln, till skillnad från omkringliggande marker. Den gamla kyrkogården är en mark som är rik på variation av örter och gräs om den tillåts att växa till blomning. Kyrkogårdarna var till ungefär 1800-talets mitt trädlösa, äldre än så är inte bruket att plantera träd utmed muren. Det är först i den senare delen av 1900-talet som det kan sägas att skötseln av kyrkogården blir rationell, en förhållandevis kort tid i de gamla kyrkogårdarnas historia.
Varför har detta blivit aktuellt? Sveriges riksdag har antagit 16 miljömål som redogör för den kvalité och det tillstånd som långsiktigt är ekologiskt hållbara. Ett av de 16 målen är ett rikt växt- och djurliv. Det gäller att ta tillvara på den växtliga variation som kan finnas innanför murarna! I Vallentuna församling har vi tagit fasta på detta. Om du t ex besöker kyrkogården i Markim kan du se bl a mandelblom, gräslök, rödfibbla, penningblad, olika fetbladsväxter, bockrot, och höstvädd. I och med att växterna tillåts gå i blom får det till följd att fler pollinerande insekter söker sig till beståndet. Se där – bidrag till biologisk mångfald!
Kyrkogårdarna är vårt gemensamma kulturarv. Genom att försöka sköta en del av kyrkogårdarna enligt tidigare generationers bruk blir det också ett ”grönt” kulturarv på kyrkogården.
Mia Andersson, kyrkogårdsarbetare och kyrkvaktmästare
Mer information:
Kyrkogårdsförvaltningen.
Tfn: 08-511 862 31
Tfn: 08-511 862 32
Besöksadress:
Kyrkvägen 11 (Ladugården)
Öppettider:
Mån-fre kl 08.00-16.00
lunchstängt kl 12.00-13.00
Aylin Seid, handläggare
Tfn: 08-511 862 31
aylin.seid@svenskakyrkan.se
Anders Vestberg, kyrkogårdschef
Tfn: 08-511 862 32
anders.vestberg@svenskakyrkan.se