Varför behöver vi en vision för stiftet?
- Det är bra generellt som ett riktvärde och som en påminnelse om vad vi är till för. Det har visat sig i forskning att vinstdrivande företag som har en vision som bär fungerar mycket bättre över tid. Det gäller även för kyrkor. Om vi har en vision som påminner oss om varför vi finns och vad vi finns till för så är det en stor hjälp i planerings- och prioriteringsarbetet.
- Hur mycket gemensam ska en vision vara? Ska den vara gemensam på församlingsnivå, stiftsnivå eller för hela Svenska kyrkan? Vi har valt att lägga den på stiftsnivå och det tror jag är bra.
- Det är i församlingsinstruktionerna visionen har sin viktigaste roll. När man vill utveckla sitt pastorala program kan det stå att ”Vi vill bottna i nåden och skapa i världen genom att…” och så beskriver man sin församlings uppgift.
Dina tankar om visionen? Hur tycker du man kan levandegöra den och få den att användas i församlingen?
- Den blir använd och blir levande i första hand i församlingsinstruktionerna. Och det görs. Den fungerar på olika sätt. Den tas ofta med inledningsvis. Ibland formulerad som en påminnelse och i andra fall tas det avstamp i visionen för att sedan bli mer konkret.
- Det är på sätt och vis en tolkningsfråga vad som är visionen. Men kärnan består av just Bottna i nåden Skapa i världen. De orden tycker jag uttrycker själva essensen och det är de som ständigt lyfts.
- Oftast uttrycker en enda mening ett företags eller en organisations vision, det är en kort formulering som man snabbt kan säga ur minnet. Bottna i nåden Skapa i världen är vår vision. Sedan skapar visionen nya frågor som resten av texten besvarar, utvecklar och tar fasta på.
Talar den till dig?
- Ja, på ett sätt gör den det. Sedan är den ganska okonventionell som vision. En vision brukar vara mer viljeformulerad.
- Jag var ju med i delar av framtagningsprocessen och jag tycker att den är en klar förbättring jämfört med det kommunikationsmaterial som fanns innan. Det som fanns tidigare var inte en uttalad vision men hade ändå en motsvarande funktion. Budskapet var att Svenska kyrkan i Lunds stift vill ha en positiv inverkan. Det kan vem som helst säga om vad som helst, medan Bottna i nåden Skapa i världen är väldigt lätt att koppla till vår kristna identitet.
Vad betyder orden Bottna i nåden Skapa i världen konkret för dig?
- Jag skulle vilja uttrycka det så att vi kristna har vårt främsta värde mer i vad vi är, än i vad vi gör. Bildspråket associerar jag till att hamna i vattnet och vara rädd för att drunkna. Men så sätter man ner fötterna och upptäcker att man bottnar.
- Vi har fått olika uppdrag men nåden bär. Jag är älskad och godkänd av Gud för den jag är. Då kanske man skulle kunna tänka att jag inte har något ansvar. Men nästa sats innebär just att vi alla har ett ansvar att skapa i världen. Det förväntar Gud sig av oss.
- Vi är kallade att vara Guds medskapare. Så pass stort förtroende har han för oss att han vill ge oss uppdrag i vår värld. Vi har ett ansvar gentemot Gud och gentemot världen att verka i samhället. Vi är kallade till att vara medskapare. Men det är inte i verkandet som vårt värde finns. Värdet finns i att vi är skapade av Gud. Även när vi misslyckas med att vara medskapare kan vi bottna i nåden.
Innan du blev biskop i Lunds stift var du kyrkoherde i Karlshamn. Minns du själv när visionen landade i församlingen?
- Ja, vi lyfte den och tog med den i församlingsinstruktionsarbetet.
Hur togs den emot?
- Det var lite olika. Men konsekvensen var att nu är detta Lunds stifts vision och då måste det synas också i Karlshamns församling. Vid arbetet med församlingsinstruktion, budget, planering och när en församling beskriver sitt uppdrag så är visionen den naturliga utgångspunkten.
Precis som när en ledare kan få alla att dra åt samma håll så kan en vision ha den funktionen. Finns det någon vision som ett företag eller organisation har utanför kyrkan som inspirerar dig?
- I arbetet med Lunds stifts vision tittade vi på Sony, Disney, Hewlett Packard samt några andra stora multinationella företags och organisationers visioner. Disney har till exempel To make people happy. Sony har To make the impossible. Det är visionsformuleringar som verkligen spänner bågen och som ger avstamp. Man kan föreställa sig ingenjörerna på Sony när de har i uppdrag att finna en ny teknisk lösning. Det är helt omöjligt för dem att säga att det inte går. Allt ska gå att lösa.
- I dessa företag används visionen för att planera och ta ut färdriktningen. Ta till exempel Disney som vi framför allt associerar med tecknade serier som Kalle Anka och Musse Pigg. Om Disney ska bygga en nöjespark ställer man sig först frågan, blir människor gladare av det? Ja, det kan de nog bli. Då blir svaret att det är rätt att bygga nöjesparker. Så kan jag tänka mig att man resonerar hos Disney.
- Om frågan Disneys ledning ställer istället är: Ska vi bedriva samhällskritik? Gör det människor glada? Nej, inte alltid. Då stämmer det nog inte överrens med vår vision eller vårt företags uppgift. Då överlåter vi det åt någon annan. Eller så får vi göra det i andra sammanhang eller privat.
- Som kyrka tycker jag att vi ska ha en vision som gör att när vi ska planera, prioritera och följa upp verksamheter kan vi relatera våra frågeställningar till visionen. Ska vi lägga ner den här verksamheten? Vilket syfte fyller den? Bidrar den till att bottna i nåden och skapa i världen? Eller när vi ska starta en ny verksamhet, nysatsa eller investera kan vi fråga oss: Är detta i enlighet och i samklang med vår vision? Om ja, då kanske vi ska våga satsa. Om nej, då kanske vi ska tänka en gång till. Det är viktiga frågeställningar.
- Vi är inte alltid vana att arbeta med visionstexter så konkret. Det finns andra kristna samfund som är mer vana vid det här sättet att tänka. Det finns exempelvis en rörelse vars vision lyder: Vi vill göra Jesus känd, lydd, trodd och älskad. Den raden är enkel att förstå och att använda när man ska prioritera.
- När vi arbetade med stiftets vision visade oss biskop Antje visionen för Lutheran School of Theology i Chicago där hon var verksam. Den lyder Seek to build up the Body of Christ and work for a world of peace and justice that cares for the whole creation. Den är också tydlig och enkel att följa.
Lunds stifts vision antogs hösten 2010. Hur tycker du att den har klarat tidens tand?
- Jag tycker den har klarat det bra. Den är en bra ledstjärna för stiftet. Den har bit för bit blivit en del i medarbetarnas medvetanden och i församlingsinstruktioner.
Hur länge håller den? Finns det ett behov att ta fram en ny vision?
- På sikt kan det hända att vi känner att den behöver bearbetas och revideras. Om jag får fortsätta att vara biskop i femton år till så tror jag absolut att jag kommer att medverka i framtagandet av en ny vision. Frågan är när. Det kan jag inte svara på nu. Men jag tror att man hela tiden måste snegla på visionen och se om den håller. Själva orden Bottna i nåden Skapa i världen vill jag hävda kan hålla mycket länge, med tiden kan det såklart finnas behov av en annan formulering.
Ordet hopp finns med i visionen - är det inte viktigare än någonsin i en värld fylld med konflikter att förmedla hopp?
- Jo, absolut. Men det tror jag man sagt under många perioder i kyrkan och det är givetvis viktigt nu också. I mitt herdabrev citerar jag en text från 1940-talet som säger att kyrkan befinner sig i kris. Första gången kyrkan befann sig i kris var när elva män satt i ett rum och deras mästare hade blivit avrättad.
På tal om hopp, vad är din fortsatta förhoppning vad gäller visionen?
- Jag hoppas att församlingarna använder visionen i arbetet med planering, prioritering och verksamhetsuppföljning. En vision ska inte bara vara vackra ord.
Lund i juni 2016