Med anor från medeltiden
Historien om prästlönetillgångarna går långt tillbaka i tiden. Flera av prästlönefastigheterna härstammar från medeltiden. Redan vid den tidpunkt då landet kristnades tillfördes kyrkan mark. Avkastningen blev en del av prästens lön och därför kallas denna egendom fortfarande för prästlönetillgångar.
Avkastningen delas mellan församlingar och nationell nivå
Avkastningen från marken och fonden har använts i församlingarnas verksamhet i århundraden. Halva vinsten från förvaltningen av prästlönetillgångarna delas ut till de församlingar som har andelar i tillgångarna och andra halvan skickas till det nationella utjämningssystemet.
Prästlönetillgångarna förvaltas likt en stiftelse
Fram till 1972 förvaltade församlingarna och pastoraten självständigt prästlönetillgångarna. År 1972 lämnades skogen över till en central förvaltning i varje stift. År 1995 övergick även jordbruksmark och fonder till central förvaltning under Prästlönetillgångarna i Lunds stift. Det var också 1995 som andelstalen fördelades utifrån hur mycket prästlönetillgångar som respektive församling hade med sig in i den stiftsvisa förvaltningen. Dessa andelar förändras således inte över tid. De församlingar som inte har prästlöneandelar får ändå del av avkastningen eftersom halva den årliga vinsten från förvaltningen går till det nationella utjämningssytemet och på så sätt kommer alla församlingar till del.
Prästlönetillgångarna äger sig själva och förvaltas i stiftelseliknande form. Prästlönetillgångarna i Lunds stift är en egen juridisk person vars förvaltning styrs av stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktige har i sin tur delegerat uppdraget vidare till egendomsnämnden.
Resultat 2025
Det utdelningsbara resultatet efter skatt blev 82 miljoner kronor (78 miljoner kronor 2024). 74 miljoner kronor delades ut efter att 8 miljoner kronor lagts till de balanserade vinstmedlen. Prästlönetillgångarna delade ut 37 miljoner kronor till församlingarna och 37 miljoner kronor till nationell nivå, vilket ger 370 kronor per andel.