En samlingsbild av olika hållbarhets-relaterade företeelser.
Foto: Illustratör Susanne Engman

Hållbarhetsarbetet i Lunds stift

Hållbarhetsarbetet sker i den lokala församlingen. Alla fyra dimensioner av hållbarhet vägs in: den ekologiska, ekonomiska, sociala och existentiella. En klimat-och miljöstrateg på stiftskansliet finns som stöd och bollplank i arbetet mot målet att vara en klimatneutral kyrka år 2030.

Utgångspunkt i FN:s definition av hållbar utveckling

Grunden för hållbarhetsarbetet inom Svenska kyrkan bygger på FN:s definition av hållbar utveckling:

”Att eftersträva en utveckling som tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Fyra dimensioner av hållbarhet

En hållbar utveckling innefattar enligt FN:s definition tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och sociala hållbarhet. De hör ihop och förutsätter varandra. Utan fungerande ekosystem går det till exempel inte att skapa samhällen som är ekonomiskt eller socialt hållbara. Utan en god ekonomi är det svårt att upprätthålla en social välfärd.

Svenska kyrkan lyfter det andliga och existentiella som en fjärde dimension av hållbar utveckling, jämställd och odelbar med de andra tre dimensionerna. Den existentiella hållbarheten är baserad på FN:s barnkonvention som betonar barnets rätt till andlig utveckling och andlig välfärd. Världshälsoorganisationen (WHO) talar om hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap som nödvändiga villkor för existentiell hälsa. För en kristen kyrka är detta centrala värden.

Hållbarhetsarbetet sker i den lokala församlingen

Svenska kyrkans hållbarhetsarbete sker i första hand i den lokala församlingen. Det är här kyrkans verksamhet bedrivs och det är också i församling eller pastorat som ansvaret för byggnader och mark finns.

Gemensamma måldokument och verktyg för miljödiplomering

Hållbarhetsarbetet utgår från Svenska kyrkans gemensamma måldokument ”Färdplan för klimatet” som säger att kyrkans egna verksamhet ska vara klimatneutral år 2030. Svenska kyrkan har också en egen standard och verktyg för miljödiplomering. År 2023 är 32 av Lunds stifts 148 församlingar diplomerade i något av de tre stegen enligt kyrkans miljödiplomeringsstandard, och fler är på väg.

Läs mer om Svenska kyrkans färdplan för klimatet på nationell nivås sidor.

Stiftskansliet stöttar församlingarna i hållbarhetsarbetet

På Lunds stiftskansli arbetar en klimat-och miljöstrateg med uppdrag att stödja församlingar och pastorat i deras hållbarhetsarbete. På stiftskansliet i Lund drivs också projekt kring klimateffekternas påverkan på kulturhistoriska kyrkobyggnader samt kring energioptimering.

Prästlönetillgångar

Lunds stifts prästlönetillgångar (PLT) består av prästlönefastigheter, det vill säga jord- och skogsfastigheter, samt prästlönefonder. Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till Svenska kyrkans förkunnelse. I Lunds stift har egendomsnämnden till uppgift att förvalta dessa tillgångar.

Någon drar handen genom säden på en åker.

Teologi och hållbarhet

Att kyrkan har fått ansvar för mark och skog är ett stort förtroende, att inse det är grundläggande för vårt arbete. Vilken roll kan vi tillskriva teologin i frågan om skogsskötsel och markanvändning?

Goda exempel på hållbarhetsarbete i Lunds stift

Två män står i solskenet invid ett grönt fält och elledningar.

Kyrkan satsar på strålande framtid med solenergi

Solceller är hett åtråvärda i dessa tider med höga energipriser. Prästlönetillgångarna i Lunds stift satsar såklart på sol. Fem anläggningar ska till våren bli sex. Följ med hem till arrendatorn Jörgen Håkansson strax utanför Lund.

Solcellsanläggning stående på marken mellan kyrkan och församlingshuset.

Jämshögs församling investerar i solcellsenergi

Jämshögs församling i Blekinge satsar stort på solenergi. De tre anläggningarna är tänkta att förse de egna byggnaderna med el, men förhoppningen finns också att anläggningarna ska generera ett elöverskott som kan säljas vidare.

En vit landsbygdskyrka vid ett vattendrag. I ena hörnet av bilden ligger ett infällt gröngult klot.

Klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald

Svenska kyrkan arbetar för hållbarhet och klimatneutralitet. Projektet klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald är en del av arbetet i Svenska kyrkans Färdplan för klimatet.

Glimåkra kyrka

Värmande klimatinvestering

Det känns behagligt att komma in i Glimåkra kyrka. Kyrkan har en enorm rymd, men trots det håller den alltid en jämn och välkomnande värme. Det beror på att kyrkan just har bytt värmesystem, från direktverkande el till luft/luft-värmepump.

Relaterat innehåll

Ett kyrktorn i rött tegel. I ena hörnet av bilden ligger ett infällt gröngult klot.

Vårt arbete för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Jordklotet.

Ett biskopsbrev om klimatet

Klimatkrisen är både en existentiell och andlig kris. Många känner oro, skuld och ångest. Hur ser vår framtid på jorden ut Nu är tid för hopp och handling.

Kyrktorn och grön glob.

Pressmeddelande: Nu inleds andra etappen av färdplan för klimatet

Svenska kyrkan har fattat beslut om nya uppdaterade mål för andra etappen av Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Målen är ambitiösa och nödvändiga och rör bland annat resor, energianvändning och skogsförvaltningen. Läs pressmeddelandet från Svenska kyrkans nationella nivå, publicerad 15 juni 2023.