Lägerbål med sång, lek och dans.
Foto: Fredrik Hollertz

Kärlek, glädje, frid och tålamod på familjeläger

Samt vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Eftersom årets tema för Råslätts kyrkas familjeläger är ”Andens frukter” får deltagarna både smaka på och leka lekar kopplat till detta. På andakterna och sångsamlingarna sjungs en rörelsesång om Andens frukter. Den nynnas sedan nästan all vaken tid, av både föräldrar och barn. Nästan 70 personer har åkt från Jönköping och andra platser för att dela tro och liv några varma augustidagar på Flämslätts stiftsgård.

- Att det inte kostar så mycket gör ju att fler kan åka med, berättar Claudia som är här med sin dotter Maria som går på högstadiet.

- Alla har inte råd med utlandssemestrar och då är detta ett sätt att ändå kunna göra något roligt tillsammans på sommarlovet.

- Det bästa med lägret är att vi får tid tillsammans som familj, tycker Maria. Inget som stör eller annat som måste göras, ingen har bråttom.

Claudia och Maria tillhör den syrisk-ortodoxa församlingen men trivs fantastiskt bra också i Svenska kyrkans sammanhang i Råslätt.

- Vi som är här tillhör lite olika församlingar men vi har ändå Råslättskyrkan gemensam. Vi får liksom plats här allihop. Mina barn har fått så mycket av att vara i Råslätts kyrka att jag vill ge tillbaka lite när jag kan.

För Maria och Claudia är detta första familjelägret, även om de fått frågan tidigare år.

- Jag vågade inte då, jag visste inte riktigt hur det skulle vara att åka iväg med så många människor jag inte känner. Men nu vill jag åka nästa år igen! Det fina här är att alla föräldrar liksom ser efter varandras barn. Jag håller utkik efter den som verkar ledsen eller utanför, försöker hjälpa till där jag kan, berättar Claudia.

För diakon Ildiko är detta inte första lägret, utan femte. Ledarna är ideella och anställda från Jönköpings församling.

- Syftet med familjelägret är att vi både får ha gemenskap med varandra och ha gemenskap med Gud. Det är också en möjlighet att få smaka på den gemenskapen om man inte känt den innan. Det är en väldigt tillåtande miljö, berättar Ildiko.

- Det ger så mycket för oss att göra det här tillsammans i arbetslaget, vi vill ju detta allihop! På läger lär man känna varandra på kort tid, man delar måltider, samtal och påskyndar vänskapsprocessen. Det är när vi lever tillsammans som vi slipas som människor. Och det är så fint att se hur alla faktiskt växer lite när vi är här, både stora och små, säger Ildiko och fortsätter:

- Bland deltagarna kommer människor från många olika länder och kulturer. Har man inte träffat så många från andra länder innan har man en utmärkt möjlighet att lära känna någon här. Och när man lär känna någon så brukar fördomarna rasa. Och det är så befriande när fördomarna försvinner! Vi får del av andras kulturer och vi kan också ge av vår kultur till andra. Det blir en ömsesidighet.

Bygg inte hus på en sandig strand sjungs med engagemang, till komp av gitarr och cajon. Alla deltagarna står upp och gör rörelser med iver, trots att klockan knappt passerat nio på morgonen. Redan har vi hunnit fira en morgonbön och äta frukost. Efter sångstunden berättar några föräldrar om hur de njuter av att slippa planera mat och fixa disken. Här finns också tid för den andlighet många längtar efter i vardagen. Och glass.  

- Efter vi har badat får vi välja vilken glass vi vill, ropar Sakarias, fyra år när han rusar förbi.

Ildiko återkommer till syftet med familjelägret:

- Jag tror på gemenskap, jag tror att Gud har skapat oss till att leva i gemenskap. Det ligger mycket fint i att ha tid för att se varandra, dela livet, uppmuntra och hjälpa varandra. Och på ett läger som detta hinner vi det.

Emilia Lindstrand

Claudia och hennes dotter Maria framför den vackra utsikten på Flämslätts stifts- och kursgård. Foto: Emilia Lindstrand