Insikter och delade erfarenheter genom Ung i den världsvida kyrkan

Felicia Tidekrans Rojas, som under året ska genomföra sitt hemkomst-uppdrag, tycker att det viktigaste att förmedla är att vara öppensinnad. För Felicia innebär det att inte vara rädd för att möta en annan kultur och inte vara rädd för att lämna sin ”comfort zone”.

-Det svåraste för mig, under tiden i Costa Rica, var att se orättvisorna. Det finns hemlösa djur som inte har det så bra. Barnagan som finns uppmärksammas inte heller. Sådant påpekas inte men finns ändå där, säger Felicia.

Ung i den världsvida kyrkan är ett Act Svenska kyrkans nationella utbytesprogram för ungdomar mellan 18 och 30. De tre länder som ingår i programmet nu är Costa Rica, Filippinerna och Tanzania. I Växjö stift åker en eller två personer varje år, under 2019 var det Felicia Tidekrans Rojas från Jönköping och Johanna Schlegel från Värnamo.

-Den som åker är i väg runt tio veckor. De sker utbildning vid folkhögskola i Sverige både innan och efter resan. Ett hemkomstuppdrag ska genomföras efteråt. Det kan vara församlingskvällar där man pratar om vad man varit med om. Dels för att öka intresset att åka men också för att starta upp ett internationellt tänk och engagemang, berättar Jakob Wikström, som är ansvarig för programmet.

Snart kommer Växjö stift få besök av två personer från Costa Rica genom programmet. De kommer vara fem veckor på ett ställe, sen flyttar de och är fem veckor på annat ställe. Mellan flytten ingår en veckas studier på folkhögskola.

-Vi kan lära oss så mycket av varandra och vi kan lära oss vad vad vi själva har att ge, oavsett status. Något vi har jobbat mycket med är att bygga bort orättvisor men nu börjar orättvisorna bli fler även i Sverige, och det är sorgligt, säger Jakob.  

-I Tanzania gör kyrkan mycket saker som staten gör i Sverige, berättar Johanna Schlegel som varit där. Kyrkan driver till exempel sjukhus och skolor. Jag tycker det bästa har varit alla nya människor jag fått träffa och alla erfarenheter jag fått dela med andra. Det var också väldigt kul att få prova att leva i någon annans vardag med allt vad det innebär. Väldigt häftigt!

Ellen Ekström

Församlingsinstruktionen klar – Efter många goda samtal

Mönsterås - Fliseryds pastorat var först ut att få sin församlingsinstruktion utfärdad av Domkapitlet i slutet av februari. En god stämning, ett undertecknat papper och en liten applåd blev finalen i sessionssalen på Östrabo.

Kyrkorådets ordförande Annika Tengel och kyrkoherde Alf Johansson representerade församlingen vid mötet. Före själva utfärdandet samtalade de med domkapitlets ledamöter om innehållet i instruktionen. Den allra största delen av arbetet med församlingsinstruktionen har gjorts på hemmaplan, med stor delaktighet från församlingsråd, medarbetare och engagerade församlingsbor. Det är dock kyrkorådet och kyrkoherden som ansvarat för arbetet på hemmaplan.

Alf Johansson berättar om arbetet i pastoratet:

- Vi har arbetat med samlingar där både förtroendevalda, anställda, ideella medarbetare deltagit och dessutom med församlingsmöten i våra församlingar. På dessa möten har det varit möjligt att ge synpunkter och tankar in i arbetet.

I riktlinjerna för arbetet med församlingsinstruktioner har stor vikt lagts vid delaktighet.

-Församlingsråden har haft stort ansvar i processen, så det har varit i god mening arbete på gräsrotsnivå. Vi har också gjort en diakonal genomlysning av våra församlingar och en plan för vårt pedagogiska arbete. Resultatet av dessa har blivit en del av hur vår församlingsinstruktion har skrivits, säger Alf Johansson.

I slutfasen har en grupp med både representanter för församlingsråd och kyrkoråd, tillsammans med kyrkoherde och pedagog samlat upp allt det arbete som skett i processen och lagt grunden till det som blev deras församlingsinstruktion.

Hur har ni upplevt arbetet med församlingsinstruktionen?

-Den gemensamma uppfattningen hos alla som deltagit i arbetet är att det varit många goda samtal, delande av erfarenheter och lärorikt, avslutar Alf.

Församlingsinstruktionen är ett tillsynsdokument, som är reglerat i kyrkoordningen och alltså måste finnas i varje församling. För att församlingarna ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift har vi i Växjö stift gemensamt arbetat fram en vision: Framtidsbilderna. För att visionen ska bli en riktning krävs en strategisk plan och det är just vad församlingsinstruktionen syftar till att vara. Den ska beskriva både kontexten som församlingen/pastoratet finns i och identiteten församlingen/pastoratet bär. Sen kan flera viktiga frågor besvaras: Vad ska vi göra och vart är vi på väg? Vilka förutsättningar finns att vara kyrka?  Hur ser vi som församling på oss själva och vårt uppdrag?  

Emilia Lindstrand