Skatter i lerkärl

- Digitalt-

Hur kan vi använda oss av berättelser för att öppna för samtal? 
Att lyssna på berättelser ur egna och andras liv kan sätta igång en kedja av positiva handlingar. Det menar prästen Daniel Hafner som i »Skatter i lerkärl« återger 49 berättelser ur sitt eget liv. 

– Det finns en kraft i att formulera sin egen berättelse, att äga sin historia och utforska de inre djupen, säger han. Berättelser är något som ligger Daniel Hafner varmt om hjärtat. När han predikar väver han ofta in någon berättelse för att levandegöra bibelsammanhanget. 

– Då får de teoretiska skeletten blod, kött och liv, säger han. Hans förmåga att använda sig av personliga berättelser i sina predikningar har rönt uppskattning inte minst bland många av de yngre kyrkobesökarna. Det var faktiskt några av ungdomarna i kyrkan som uppmuntrade honom att skriva en bok med utgångspunkt i sina predikningar. 

Berättelserna böljar fram och tillbaka genom nutid och dåtid och berör händelser i Daniels barndom såväl som nyligen inträffade episoder. 

I 49 texter med rubriker som »Teologen på tåget« och »Sverige älskar mig« ryms existentiella frågor kring liv och död, tro och tvivel, kärlek och hat. 
Boken, Skatter i lerkärl, är indelad i sju delar som spänner över hela livet; från vaggan till graven. 

I många av texterna finns en underfundig ton samtidigt som han inte väjer för att skriva om sina egna tillkortakommanden. 

Daniel Hafner är född och uppvuxen i den tyska staden Bremen, men flyttade som 17-åring till Sverige för att tillbringa två år i Norrköping som utbytesstudent. Planen var att samtidigt satsa på en karriär inom hockey. Trots en stundtals tuff start, då han hade svårt att erövra språket och misslyckades med målet att komma med i juniorlaget HV71, valde han att stanna i Sverige. Efter bara två år hade han både lärt sig flytande svenska och läst in en treårig gymnasieutbildning. Så småningom började han att läsa till präst vid Enskilda teologiska högskolan i Bromma. Han prästvigdes 2011 och arbetar sedan 2017 i Huddinge församling. 

Som heltidsarbetande präst, tvåbarnspappa, make och hängiven idrottsutövare finns det inte mycket tid över till att skriva, men Daniel har hittat tillfällen sent om kvällarna. 
Skrivandet har alltid varit en ventil för Daniel Hafner, inte minst under tuffa perioder. 
– Jag har skrivit dagbok i princip varje dag sedan mitt fjortonde levnadsår. Skrivandet har gett mig riktning och fungerat som en helande kraft.