Att vara människa
I sin liturgi och sitt rituella språk vill gudstjänsten ge uttryck för vad det innebär att vara människa och bereda plats för möte med den levande Guden.
I liturgin finns en rytm och ett språk som skall vara ett forum för livet, de ramar inom vilka vi uttrycker tro och liv. Kanske kan uttryckssätten upplevas som främmande innan man vant sig och lärt sig, men å andra sidan så är det ju även så inom idrott eller yrkesliv, det tar en tid innan man lärt sig kulturen och språket.
Kyrkklockorna ringer
– vid andakter, musikgudstjänster, vigslar, begravningar och dop
– i gudstjänsten vid tacksägelsen då man läser upp dem som man haft begravningsgudstjänst för
– vid gudstjänst söndagar kl 11.00 ringer klockan hel- och halvtimme före gudstjänsten och vid gudstjänstens början kl 11.00
– lördagar kl 18.00 ringer in till helgsmål
– måndag-fredag ringer kyrkklockorna in arbetsdagen kl 08.00 (gäller Söderledskyrkan)
Av det latinska ordet campana som betyder klocka. Förekom tidigast i Italien på 500-talet. De äldsta svenska kyrkklockorna är från 1100-talet.
Centrumkyrkan
1 klocka
Farstastrandkyrkan
1 klocka som är stämd i H
Gjuten av Ystads Klockgjuteri 1999
Väger 60 kg
Stora Sköndals kyrka
1 klocka
Söderledskyrkan
3 klockor som är stämda i Diss, Fiss och Giss
Gjutna av M och E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad 1960
Storklockan väger 1 500 kg
Mellanklockan väger 1 000 kg
Lillklockan väger 700 kg
Predikan
I predikan reflekterar prästen över dagens text/texter. En predikan har till uppgift att länka texterna till det liv vi lever i dag, att berätta mer om varför det står som det står. Ibland är texterna invecklade och svåra att förstå. Då kan en predikan hjälpa till att förklara och reda ut begreppen. Är det något du inte förstod eller som du tyckte var konstigt, fråga gärna prästen vid kyrkkaffet efter gudstjänsten.
Altaret
I centrum för alla kyrkorum står ett altare. Människor har i alla tider byggt altare som platser för mötet mellan Gud och människa. I Gamla Testamentet finns en rad berättelser om hur människor byggt altare på platser där de erfarit Gud på ett avgörande sätt.
Altaret är också ett måltidsbord för att berätta om när Jesus instiftade nattvarden genom att äta måltid med sina tolv lärjungar på natten innan han skulle bli tillfångatagen och korsfäst. Altaret får därför både symbolisera Guds närhet och den gemenskap Jesus bjuder in oss till.
Nattvardsgudstjänst kallas också mässa vilket kommer från ordet mission som betyder att sändas ut. Från altarets bordsgemenskap sänds vi ut för att dela bröd och liv med hela mänskligheten.
Nattvarden
Varje söndag kan man fira nattvard någonstans i församlingen.
Nattvarden är en rituell måltid där vi får ta emot bröd och vin.
Gemenskap
Nattvarden firas för att ha gemenskap med Kristus och med varandra, just som det var den gång då han delade ut nattvarden till sina lärjungar. Kanske kan man säga att nattvarden är ett möte mellan himmel och jord.
Ett av två sakrament
I Svenska kyrkan är nattvarden ett av två sakrament, d.v.s. heliga handlingar.
Sakramenten bygger på att Jesus sagt till sina lärjungar att göra detta, att det finns ett jordiskt element, i nattvarden bröd och vin, i dopet vatten, och att det ges en gåva.
I nattvarden får vi ta emot gemenskap med Kristus och förlåtelsen.
Bönen
Svenska kyrkan utlyste år 2010 som ”Bönens år”. På Svenska kyrkans bönewebbsida kan den som önskar skriva in en bön eller ta del av någon annans. Det är böner som bes var som helst och när som helst. Länk till bönewebben!
Bön är också del i gudstjänsten. Den första bönen heter Överlåtelsebön då man som församling stämmer in i begynnelseorden Gud, Du som ville mitt liv...
Lite senare är det Kyrkans förbön då man ber böner för församling och omvärld.
Det kan också hänt något i veckan som man särskilt vill be för.
Nattvardsbönen bes inför kommunionen (nattvarden) och den låter såhär:
Kristus, Din död förkunnar vi, din uppståndelse bekänner vi till dess du kommer åter i härlighet.
Efter nattvarden bes Tackbönen:
Kristus, vi tackar dig för din outsägligt rika gåva.
Du blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger.
Hjälp oss nu att vara ditt svar till dem,
som saknar vad vi äger i överflöd.
Hjälp oss att höra det rop som du har hört,
förstå den nöd som du har förstått,
tjäna den mänsklighet som du har tjänat.
Uppenbara för oss ditt bords hemlighet:
ett enda bröd och en enda mänsklighet.
Amen.
Kyrkkaffe
Oftast är det kyrkkaffe efter gudstjänsten. Det är ett tillfälle att få sitta ner och prata med andra gudstjänstfirare, kanske prata med och fråga prästen eller andra om något.
Kyrk- och gudstjänstvärd
Som kyrk- och gudstjänstvärd kan man bland annat dela ut psalmböcker, leda bön, läsa texter, tända ljus eller annat i gudstjänsten.
Att vara kyrk- och gudstjänstvärd kan vara ett sätt att påverka gudstjänsten.
Gudstjänsvärdarna är ideella med intresse för gudstjänsten.
Kyrkvärdarna likaså, men de har även ett förtroendemannaskap (sitter med i församlingens distriktsråd, kyrkoråd eller dyl).
För aktuella andakter och gudstjänster var god se kalendariet.
Här nedan finns ett urval av andakter och gudstjänster på servicehus och äldreboenden samt Sinnesromässa/Söderledsmässa.
