Miljö och hållbarhetsarbete i församlingen

Farsta församling var tidigt igång med sitt miljöarbete och diplomerades för fas 1 redan år 2008. Arbetstakten bromsades sedan upp lite innan det togs nya tag för en omdiplomering på fas 1 år 2016. Vi har sedan dess jobbat på bra och har hållt det två års intervall för hållbarhetsarbetet som diplomeringshandboken förespråkar och diplomerades för fas 2 år 2018. Nu har vi även arbetat oss igenom en kompletterande diplomering i fas 2 och blivit godkända. Diplomet tas emot söndagen den 18/10. 

Nedan kommer en sammanfattning av det arbete vi gjort sedan hösten 2018.

Titta gärna på filmen nedan och se hur vi arbetat med miljö och hållbarhet mellan 2018-2020.

FARSTA FÖRSAMLINGS HÅLLBARHETSARBETE 2020

Svenska kyrkans miljödiplomeringssystem är uppbyggt kring sju olika verksamhetsområden inom vilka man ska se till att det blir en ständig förbättring av hållbarhet i dess olika dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och andlig.

1. Kyrkans liv och verksamhet
Vi låter tanken på hållbarhet genomsyra gudstjänster och verksamheter för olika åldrar. Vi utbildar oss i hållbarhetens olika aspekter. Vi försöker bidra till att människor kan utvecklas i hållbar riktning. Vi samarbetar med olika aktörer i stadsdelen.

2. Förvaltning och ekonomi
Vi investerar inom områden som stärker människa och miljö men inte i fossilindustri, vapen, tobak, porr. Vi har påbörjat ett arbete för att få fram ett grönt bokslut och klimatkompenserar för resor, fjärrvärme och el.

3. Kyrkans byggnader
Vi byter successivt till LED-lampor och sätter in rörelsedetektorer där så är lämpligt. Vi tätar och isolerar där det behövs och är möjligt. Vi använder förnybar el.

4. Markanläggningar
Vi odlar kryddor, bär, potatis och blommor vid kolonilotten och har fokus på insekts- och fjärilsvänliga växter. Insektshotell är uppsatta.

5. Inköp av varor och tjänster
Den mat vi serverar är huvudsakligen ekologisk och/eller svensk och vi ökar andelen vegetariska måltider. Vi har fokus på olika hållbarhetsmärkningar, försöker att inte köpa något i onödan och ser till att lämna vidare/köpa begagnat om möjligt.

6.  Transporter och kommunikation
Vi minskar våra flygresor och vår avsikt är att inte arrangera fler flygresor, vi försöker minska vårt bilåkande, vi har två tjänstecyklar för kortare resor och en ellastcykel.

7. Kemikalier och avfall
Vi källsorterar och undviker farliga kemikalier. I princip används endast miljömärkta produkter.

Här kan du läsa mer om vårt arbete 2016-2018 som ledde till att vi blev miljödiplomerade i Fas 2. 

MILJÖDIPLOM FAS 2
Söndagen den 18 november 2018 fick Farsta församling diplom för sitt miljöarbete enligt Svenska kyrkans diplomeringsstandard Fas 2. Som representanter för församlingen och dess miljösamordningsgrupp fick Torgerd Riben ta emot diplomet tillsammans med kyrkoherde Anette Westergren Järnkrantz och kyrkofullmäktiges ordförande i högmässan i Söderledskyrkan. Söndagen var inledningen på Globala veckan, vilket passade bra när det handlar om att värna hållbarheten i vårt sätt att leva i både inre och yttre mening. Konfirmanderna, en instrumentalensemble och två sångsolister medverkade och husmor Karin Sjöberg hade förberett ett helt ekologiskt kyrkkaffe med vegetariska smörgåsar och morotskaka.

De synliga resultaten av församlingens arbete är hittills att satsa mycket på ekologisk eller närproducerad mat, krav- och rättvisemärkt kaffe/te etc, källsortera, åtgärda värmeläckage i byggnader, släcka lampor när ingen är i rummet, sprida engagemang angående vikten av omställning och hopp att det faktiskt går att vända trenden om ALLA bjuder till, både politiker, företag, föreningar och enskilda. Församlingen har sina pengar etiskt eller ideellt placerade, vilket ofta ger minst lika bra avkastning - även ekonomiskt, inte bara socialt. Farsta församling har inga pengar i fossilindustrin utan följer helt Svenska kyrkans investeringspolicy. Församlingen fortsätter att byta lampor och armaturer och sparar många watt på det sättet. Vi har fasat ut gamla plastleksaker i våra barnverksamheter. Vi har börjat räkna på våra koldioxidutsläpp från resor och byggnader och har bestämt att minimera det resande som sker med flyg. En resepolicy har antagits. Vi förtydligar i nuläget vår inköpspolicy för att bli ännu mer resurssnåla.

Diplomerarnas motivering som lästes upp av Stockholms stifts miljöhandläggare Magnus Myrberg:
Farsta församling har under många år arbetat ambitiöst och målinriktat med sitt miljö- och hållbarhetsarbete. Med detta visar församlingen att den är en modern, framåtsträvande och vägledande samhällsaktör och del av den världsvida kyrkan med vilja att bevara och vårda Guds skapelse samt skapa goda förutsättningar för framtida generationer.

Efter en nytändning och intensiv aktivitet under de senaste fyra åren har församlingen nått fram till att bli godkänd för fas 2 i Svenska kyrkans standard för miljödiplomering.

Vi miljödiplomerare har granskat all dokumentation, haft diplomeringssamtal och verksamhetsbesök och gläder oss tillsammans med alla er som aktivt jobbat för er fina vision. Visionen handlar om respekt för planetens gränser och för villkoren för överlevnad samt att församlingen ska vara en förebild och verksam kraft för en hoppfull framtid. Det är stora ord som handlar om både inre och yttre hållbarhet, och de behövs i vår tid!

I Guds ord kan ni också hitta stöd och uppmuntran att fortsätta på den vägen: “..jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu dag” (Fil 1:6) och “..låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är sanningens barn, och om vårt hjärta dömer oss kan vi inför honom övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt. Mina kära, om hjärtat inte dömer oss kan vi stå frimodiga inför Gud” (1 Joh 3:18-21).

Vi vill gratulera församlingen till det fina miljö- och hållbarhetsarbetet och önska lycka till och Guds rika välsignelse inför framtiden, då vi hoppas och är övertygade
om att ni kan gå vidare till fas 3 utan att dröja på steget!

Eva Katarina Agestam, miljödiplomerare (teolog)
Kim Qvarnström, miljödiplomerare (sakkunnig)

Söndagen den 17 april 2016 fick Farsta församling diplom för sitt miljöarbete enligt Svenska kyrkans diplomeringsstandard Fas 1.

Varför har vi pappersblommor på altaret och i våra lokaler?

I församlingens arbete för en rättvisare värld och i omsorg om vår planet och våra medmänniskor väljer vi ibland pappersblommor som vi själva tillverkat.

Efter en föreläsning av stiftets miljöansvariga kom tanken på att skapa blommor till våra lokaler istället för att belasta vår värld med att köpa odlade blommor.

Blommorna är tillverkade crepepapper och det är församlingsbor och anställda som tillsammans har gjort blommorna.

Har du några frågor eller vill vara med och göra blommor, prata med Inga-Lill Widegarn Andrén 08-683 63 19, Lena Ljungström 08-683 63 14 eller Katija Smalliakowa 08-683 63 16

Vill du veta mer?

I texten som följer, kan du läsa om den miljöpåverkan importerade blommor har, den här hämtad från Supermiljöbloggen. https://supermiljobloggen.se/miljofakta/snittblomsindustrins-morka-baksida/

Kanske du själv vill bli mer medveten om valet av blommor, tips om det finns i slutet av texten. Bäst är att odla blommor själv om du kan eller plocka av de vilda som finns i överflöd på sommaren, men ta hänsyn till vilka blommor du får plocka. Det finns de som är fridlysta och i parker, planteringar, i privata trädgårdar och på kolonilotter får du självklart inte plocka blommor. Men du får se och njuta av alla blommor.

Massproducerad blomsterodling medför betydande miljö- och sociala kostnader. Den globaliserade snittblomsindustrin har registrerat flera fall där arbetsförhållanden varit oacceptabla och miljöhänsynen varit undermålig.

Det finns en avsevärd miljöpåverkan i samband med intensiv odling av färska blommor. Odlingarna besprutas ofta kraftigt med bekämpningsmedel och är energi- och vattenkrävande. Utöver produktionen finns det också koldioxidutgifter för transport av blommor runt om i världen.

Den internationella handeln

Sveriges klimat innebär begränsade odlingsmöjligheter, men trots det finns det en betydlig efterfrågar på snittblommor även då dessa inte är i säsong. Kostnaderna i samband med produktionsfasen av blommorna som odlads i nordliga klimat är hög på grund av intensiv odling i växthus vars uppvärmning kräver stora mängder energi. Därför är majoriteten av de snittblommor som kan köpas hos blomsterhandlare och i matbutiker i Sverige importerade. Blommor har blivit en del av en enorm, mycket lönsam global industri. Denna efterfrågan har skapat en marknadsnisch för länder med ett passande klimat för året-runt-produktion.

Transporten av blommorna till Europa orsakar höga koldioxidutsläpp. De största producenterna av snittblommor är Nederländerna, Kenya, Colombia, Ecuador och Israel. Kenya exporterade nästan 40 procent av Europas snittblommor 2017. Främst exporterar landet rosor, men också nejlikor, alstromeria och liljor.

Nederländernas roll som mellanhand

Via Nederländerna sker cirka 60 procent av den europeiska snittblomsimporten. Nederländerna kontrollerar större delen av den europeiska marknaden och statistiskt sett är de den största producenten av snittblommor i Europa, men i verkligheten fungerar Nederländerna mera som en mellanhand. En stor del av EU:s import från Nederländerna utgörs av snittblommor som ursprungligen importerats från utvecklingsländer, men sedan märks de om som holländska blommor och återexporteras till andra europeiska länder.

Användning av bekämpningsmedel

I odlingar används ofta kemiska bekämpningsmedel. Eftersom blommor inte är ätbara grödor är reglerna för vilka bekämpningsmedel som används på odlingarna betydligt mindre strikta. Men det stoppar inte kemikalierna från att läcka ut i jord och grundvatten. I industrier där olika blommor odlas är problemet dessutom mera komplicerat. Varje olika släkte av blommor lockar olika skadedjur, så vid produktion av ett stort antal blommor orsakar kombinationen av bekämpningsmedel lokala miljöföroreningar.

Arbetarna på odlingarna riskerar dessutom att drabbas av sjukdomar som orsakas av bekämpningsmedel. Enligt en rapport från 2007 av människorättsorganisationen War on Want led 50–60 procent av blomsterarbetarna i Latinamerika av minst ett förgiftningssymptom. Även om den globala blomindustrin sedan dess har vidtagit åtgärder för att minska bekämpningsmedelsexponeringen, står många odlingsarbetare fortfarande inför hälsorisker eftersom de utsätts för bekämpningsmedel vid nivåer över rekommenderade gränser.

Kvinnor mer utsatta

Majoriteten av arbetare på blomsterodlingar världen över är kvinnor, vilka står för en stor del av den lågutbildade och lågavlönade arbetskraften. De jobbar ofta på säsongskontrakt och saknar sociala förmåner, och är dessutom ofta utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp.

Gör bättre val

Långt ifrån alla blomodlingar omfattas av miljömärkningar, dessutom finns det en stor variation mellan ländernas standarder. Att välja rätt kan vara komplicerat för både konsumenterna och butikskedjorna.

Som konsument gäller det att satsa på att välja snittblommor efter säsong. Handla närodlat och dra nytta av årstiderna. Fråga i blomsterbutiken vilka blommor som är i säsong och var blommorna kommer ifrån.

Se upp för mellanhänder och växter som odlats utomlands och sedan fraktas till Sverige där de drivs upp i växthus. Vid köp av importerade blommor överväg hur lång väg de blommor du köper har transporterats, ju längre distans desto högre transportutsläpp. Spana efter miljömärkta blommor och ekologiska odlingar.

FFP (Fair Flower Fair Plants) är en internationell organisation som garanterar att snittblommorna är producerade under förhållanden som värnar om både människan och miljön.

Fairtrade:s rättvisemärkta blommor garanterar bra arbets- och levnadsvillkor för de anställda i utvecklingsländerna.

MPS (Milieu Programma Sierteelt) är en holländsk organisation som försäkrar hållbarhetsmärkningar för odling av snittblommor och krukväxter. Det finns dock olika nivåer för hur hållbart blommorna odlats. MPS A och B är de bästa betygen.