Lyssna

Begravning

Mitt i det svåraste av svåra måste du också planera en begravning. När sorgen ligger tung kan begravningen ändå vara något att se fram emot. Du och de andra anhöriga får en möjlighet till ett fint avslut, något att gå vidare ifrån.

Det finns mycket du får göra själv när en anhörig har gått bort –
nästan allt faktiskt.
När en anhörig dör, kan det bli totalt kaos och mörker, men ibland kan döden komma lugnt och väntat.
Det kan ibland kännas skönt att få göra praktiska saker i sorgearbetet.
De delar man inte vill eller mäktar göra, hjälper begravningsbyrån till med.
Sorg tar tid och kraft, och hur vi reagerar och agerar är olika för alla. Några vill hantera sin sorg i handfasta uppgifter, andra gånger har man nog med att orka andas.

Här nedan tas några av de saker upp som kan vara bra att känna till när någon dör, vad som behöver göras ut begravningsperspektiv. Texten förutsätter att den döda var medlem i Svenska kyrkan, och har dött på norra Gotland. När du rapporterat dödsfallet kan du välja att kontakta begravningsbyrån, som sedan kan ta hand om ”allt”, eller delar. 

En kort guide
I exemplen nedan finns råd om du vill göra många av sakerna själv. Lämnar du det till begravningsbyrån kan det ändå vara bra att veta vad som händer. Du är alltid välkommen att kontakta pastoratet om du har frågor kring död, begravning och sorg. Sist i artikeln hittar du länkar för mer information.

En anhörig har dött - vad gör vi nu?

När någon dör hemma:
Via 112 får du hjälp att få den som dött transporterad till bårhus.
På Gotland kostar den transporten ingenting, och görs av en begravningsbyrå på uppdrag av regionen.
Du får inte ha kvar den som dött hemma.
En läkare ska alltid utfärda ett dödsbevis. På sjukhus sker det automatiskt, men dör någon hemma eller vid en olycka ringer du alltid 112.

Nu är det dags att kontakta en begravningsbyrå, kanske har den avlidne berättat om sina önskemål. Du kan göra mycket själv om du vill, men du kan också ta hjälp med allt, eller göra vissa saker själv. Begravningsbyårerna brukar ha jour och höra av sig snabbt. 

Den avlidna tas till sjukhusets bårhus först. Sedan sveps kroppen (=kläs i antingen en enkel vit lång skjorta eller kläder som familjen valt) av begravningsentreprenör eller om anhöriga vill göra det själva. Man kan även låta begravningsentreprenören svepa, men närvara som anhörig. I Sverige balsameras inte kroppar rutinmässigt utan förvaras svalt. Kroppen läggs i den kista man valt, kistan står i kyla antingen på bårhuset eller i ett så kallas bisättningsrum hos begravningsbyrån. 
Det är anhöriga som beställer kistläggning och transporter, som vanligtvis görs av begravningsbyrån. 

Kontakta pastorsexpeditionen eller boka via begravningsbyråns tjänster:
Du ringer eller mailar och berättar att din anhörige har dött.
De frågor du då får ta ställning till, är själaringning, tacksägelse, begravning och jordfästning/urnnedsättning på kyrkogård. Du kan också be att bli kontaktad av en präst för samtal kring sorgen.
Själaringning sker första möjliga vardag efter dödsfallet i hemkyrkan, eller där personen ska begravas. Själaringning är en urgammal tradition för att berätta för bygden att man förlorat en medmänniska.
Varje socken har lite olika traditioner, men oftast börjar klockan klämta klockan 9 med 30-60 sekunders mellanrum under 5-15 minuter för att sedan ringa oavbrutet ytterligare 15-30 minuter.
Det är alltid på morgonen, och anhöriga får gärna komma till kyrkan då. Kanske tända ett ljus, eller ha med en fikakorg. Passa på att gå på kyrkogården och fundera på var det kan vara fint att ha grav eller se på minneslunden. 
Tacksägelse är när personens namn läses upp vid en gudstjänst. Man ber en bön, tänder ett ljus och ringer i klockorna. Familjen är alltid inbjuden, men man måste inte vara med.

Datum för begravningsgudtjänst bokas inom en månad enligt lag, om det är begravning med den döde i en kista. Om den döde kremeras innan och begravningen sker med urna, kan man juridiskt vänta upp till ett år. Men det blir en utdragen sorgeprocess om man väntar länge.

Du behöver också kontakta bank och eventuell hyresvärd. Alla personens tillgångar fryses så fort dödsbeviset är utfärdat, och du kan behöva ta hjälp för att betala räkningar. 


Att planera innan begravningen

Oavsett om du tar hjälp av en begravningsbyrå eller ordnar själv, så behöver du fundera på - eller ta hänsyn till vad den avlidne önskat: 

- vilken typ av kista den avlidna ska ligga i? Det finns i alla prisklasser och utföranden. Om den avlidna ska kremeras måste den hålla vissa mått, men det går att snickra en kista hemma.  En kista måste vara ”förgänglig” - men det har faktiskt hänt att någon begravts i samma kökssoffa som hen föddes i.  Likadant är det med urna. Dessa går att köpa genom begravningsbyrå, eller göra själv/låta tillverka i ett material som kan brytas ner. I pastoratet finns också en träurna att låna för urnbegravning - själva askan kommer då i en papperspåse som sätts ner i träurnan. Även andra saker kan användas som tillfällig urna vid begravningsgudstjänst med askan i påse - en älskad ryggsäck kanske? 
Man får lov att lägga ner saker i kistan hos den döde – men inget som kan vara farligt för miljön, eller elektronik. Vid kremering tas metaller ur kroppen tillvara ur askan, enligt lag. Metallerna återvinns, och pengarna för metallen tillfaller Allmänna Arvsfonden. 

- Vill du eller anhöriga se den döda? Man kan få komma till Avskedsrummet på lasarettet och se den döda, eller just innan begravningsgudstjänsten i kyrkan. Efter begravningsakten får locket aldrig öppnas. 
Eftersom vi i Sverige inte balsamerar våra döda, så ändras kroppen ganska fort. Oftast ser personen lugn ut, och känslan av kroppen som själens skal är påtagligt. Du kan fråga begravningsentreprenören hur den döda ser ut, innan du bestämmer dig. Man kan också välja att ha kroppen övertäckt vid avskedet, och kanske bara ha en hand som är synlig. Det går bra att lägga med minnessaker som är förgängliga i kistan. 

- ska det vara blommor på kistan, eller vill du ha något annat på den? Det finns så kallade bårtäcken att låna, stora vackra tyg som täcker hela kistan. Det går också bra att måla den, eller täcka med en flagga, lapptäcke, teckningar eller kanske en hemvävd matta. Eventuella blomdekorationer kan du boka via begravningsbyån eller direkt hos florist, eller göra själv. 

- Vilka vill du bjuda in till begravningsgudstjänsten - kanske hade den avlidne önskemål?
En begravning är inte hemlig, men ibland väljer familjer att inte sätta in annons eller meddela vänner förrän efter begravningen. Inget är rätt eller fel.
I sorgeprocessen kan det ibland vara skönt att få se att den som dött hade fler kring sig än man anat, och att även de bär på en sorg efter förlusten. Det kan bli en tröst att minnet av den man förlorat lever också hos andra än en själv, och även ett tillfälle för gamla vänner att få ta farväl.

- Berätta - En människa saknas av fler än man tror. Leta upp telefonböcker, hitta julkortslistan och kontakta vänner och bekanta.
Annons i tidningen kan man göra själv om man är bra på layout, men gärna i samråd med begravningsbyrån så att man inte missar information om minnesstund eller fonder. I vissa fall kan tidningen vilja se dödsbeviset innan publicering, och de större fastlandstidningarna kräver att beställningen går via begravningsbyrå. Du kan göra annonsen hur stor eller så liten som du vill, med eller utan symboler. Dödsannons eller tackannons är inte heller ett måste. 
Om personen var aktiv på sociala medier kan det vara bra att berätta även där.

- Var ska begravningen vara? I hemsocknens kyrka, utomhus, i socknen den avlidna föddes? Det går även att ha begravningsgudstjänst i lasarettets avskedsrum. Kanske har ni en särskild präst ni vill ska hålla i begravningen, då går det bra att önska det.  

Om tvister uppstår mellan anhöriga kring begravning, gravsättning, kremering så kan parterna vända sig till kyrkogårdsförvaltningen för medling. Om anhöriga inte kan komma överens så beslutar Länsstyrelsen. 

Jordfästning eller kremering?

Jordbegravning eller kremering? Vet du vad den avlidna har önskat? Ville personen vila på en kyrkogård eller spridas? Man kan få begravas på vilken kyrkogård man vill i Sverige. Det kostar inget extra. Det måste inte vara samma kyrkogård som kyrkan man har begravningsgudstjänsten i. 
På en del kyrkogårdar finns begränsningar i var man kan ha jordbegravning, då jordlagret är för tunt. Kontakta kyrkogårdsförvalningen och fråga om just den kyrogården. 
kyrkogårdsförvaltningens sida kan du läsa mer om de olika gravskicken på kyrkogårdarna och hur du kan få hjälp med eventuell skötsel av gravar. 

Gravplats kan man som regel se efter redan innan man dör, men inte boka. Prata gärna med anhöriga om var du vill bli begravd. Om en anhörig dött, och det ska vara jordbegravning (= med hela kistan) eller att en urna ska ha en gravplats, så kontakar man kyrkogårdsförvaltningen. Om familjen har en släktgravplats redan, så kan man få sätta ner fler kistor eller urnor efter en viss tid om det finns plats. Alla frågor som rör utformning av gravsten tas med kyrkogårds-och fastighetsförvaltningen.

Om du ber om det, så kan du få reda på när din anhöriga kremeras. Kanske tar du en stilla stund hemma, eller vill sitta i Allahelgonakapellet straxt bredvid krematoriet i Visby.
Det finns färdiga urnor – men man kan även tillverka en egen av andra nedbrytbara material eller bara använda pappåsen som krematoriet tillhandahåller.
Askan efter den döda kan sen jordfästas på olika vis, lite beroende på vilken kyrkogård man väljer.
En egen grav, en plats i en familjegrav, minneslund, askgravplats eller askgravlund.

Askan kan även strös i på annan plats, men då krävs länsstyrelsens tillstånd. På Gotland är det generellt bara tillåtet att strös en bit ut i havet. Man får strö askan själv, eller ta hjälp av begravningsbyrån. Begravningsbyrån har särskilda låneurnor där botten kan öppnas när man strör askan.
Inom ett år måste askan efter en avliden få sin sista viloplats.

Om den sista viloplatsen är i en minneslund, så har man aldrig urna. Askan läggs i en papperspåse. En klockare gräver anonymt ner askan – det är bara hen som vet var. Anhöriga får inte närvara, men meddelas när askan är i jorden.

 

Vid begravningen

Man behöver inte ha en representant från begravningsbyrån med, men då får man själv sköta en del saker. I kyrkan finns alltid en klockare på plats som man kan rådfråga.
Exempel på saker som görs är att ställa i ordning ljus och blommor som skickats, ta kort på band och hälsningar, lägga fram psalmböcker i bänkarna för de närmast anhöriga och sedan dela ut till de som kommer. Kanske hjälps familjen och vännerna åt med uppgifterna. Ibland trycker man upp agendor, program, för begravningen att dela ut till besökarna. Det är inget måste, hela agendan står i psalmboken och prästen lotsar församlingen genom begravningen. Vill du göra agendor, så utgå från det som står i psalmboken och stäm av med prästen. Det går bra att själva smycka kyrkan med blommor eller annat som förknippades med den döde.
Under begravningen öser prästen mull på kistan. Om du vill att jorden ska komma från en särskild plats, går det bra att ta med.

Transport av kistan till kyrkan ingår i kyrkoavgiften. Du kan även hämta kistan själv i en stor bil.
När kistan kommer behöver sex personer vara redo att bära. Om man inte har egna bärare, så löser klockarna det bara det meddelas innan. Många kan känna att det är fint att få göra en sista tjänst för den döde, och att man gör hedersuppdraget tillsammans. Har man begravningsrepresentant, så hjälper hen till och instruerar hur man bär.

Vid en begravning finns ingen särskild sida som man ska sitta på som anhörig, men traditionen brukar vara att ju närmare släkt, desto längre fram sitter man. Man kan välja att antingen gå in i kyrkan innan alla kommer, gå in efterhand, eller gå in tillsammans med prästen vid klockringningen. Känn efter vad ni är bekväma med. 
Vill man så har man en handblomma. Den kan beställas via begravningsbyrån eller florist, eller så tar man med en egen blomma eller förgänglig sak att lägga på kistan/vid urnan. 

Vid en jordbegravning sjunger man ofta en psalm vid graven, och lägger ner eventuell blomma. När någon ska kremeras, och man tar avsked i kyrkan, läggs blommorna där, men man kan följa med kistan ut till bilen och sjunga när den kör iväg. 

Om den avlidne redan är kremeras kallas det ”akt med urna”. Begravningen ser i stort sett likadan ut som med en kista. Om den avlidnas aska ska sättas ner på samma kyrkas kyrkogård, kan avskedet ske vid gravplatsen/askgraven. Även här är det fint om en anhörig bär urnan, men inget måste. 

Anhöriga får vara med när graven grävs igen, oavsett om det är kista eller urna. Man får även själv hjälpa till om man vill. 

Begravningssamtal

Inför begravningsgudstjänsten har ni ett begravningssamtal med prästen som är ansvarig för gudstjänsten. Vid detta tillfälle går ni igenom hela begravningsgudstjänsten inklusive eventuella musikönskemål. Ni får berätta lite om den som har dött, vad hen gjort och upplevt i livet. Det ni berättar använder sendan prästen i begravningstalet i gudstjänsten. Under samtalet kan ni passa på att ställa frågor kring begravningsgudstjänsten, sorg och att leva vidare. 

Det här innehåller en begravningsgudstjänst - agenda

Begravningsgudstjänsten börjar likadant oavsett om det är avsked i kyrkan eller på kyrkogården: 

• 
Klockringning
• Inledningsmusik
• Extrasång/musik om så önskas
• Psalmsång
• Griftetal
• Bön
• Överlåtelsen, församlingen står upp. Prästen överlämnar stoftet till den sista vilan med tre skovlar mull eller korstecknet.
• Bibelläsning
• Psalmsång
• Begravningsbön
 •Herrens bön

A) Avslutning i kyrkan/kapellet
Vid kremation eller jordbegravning då kistan inte bärs ut till sänkning
• Psalmsång
• Avskedet, de församlade går fram till kistan och med ord eller blommor tar sitt avsked varefter de återtar sina platser.
• Slutbön
• Välsignelsen
• Extra sång/musik om så önskas.
• Avslutningsmusik
• Klockringning

B) Avslutning vid jordbegravning
• Välsignelsen
• Psalmsång*
• Extra sång/musik om så önskas*
• Kistan bärs ut under orgelmusik och möts eventuellt av klockringning. De församlade följer efter kistan till graven. De närmast anhöriga går närmast efter kistan.
• Kistan sänks i graven
• Avskedstagandet sker med blommor eller ord.
• Slutbön
• De anhöriga lämnar graven och övriga följer dem.
• Eventuell klockringning

Musik i gudstjänsten

I begravningsgudstjänsten erbjuder kyrkomusikern:

  • Inledande musik (preludium)
  • 2-3 psalmer
  • Defileringsmusik (vid avskedet vid kistan/urnan)
  • Ackompanjemang till två sånger/musikstycken om man har med egen solist
  • Avslutande musik (postludium)

Musikern ansvarar för att passande defileringsmusik spelas och tar gärna emot önskemål. 

Solistmedverkan: Om någon ska sjunga eller spela och önskar ackompanjemang vill musikern ha kontakt/noter senast en vecka före begravningsgudstjänsten. Noterna ska antingen vara i traditionell notskrift eller i form av en melodi på noter med ackordanalys. Det räcker alltså inte med text och ackordanalys, CD, Spotify- eller Youtubelänk. Repetition sker ca 45 minuter före begravningsgudstjänsten. Ni får gärna engagera egen ackompanjatör. Kontakta tjänstgörande musiker för att komma överens om egen övningstid, eftersom det kan vara flera saker som händer samma dag.

I Norra Gotlands pastorat vill vi att varje gudstjänst skall vara ett unikt tillfälle. Därför värnar vi om den levande musiken.  

 Några anhöriga vill sjunga själva, men sätt ingen press på det. Det är inte alltid man orkar det när dagen väl är där. Att sjunga eller läsa något vid minnesstunden kan vara ett fint alternativ. Det har blivit vanligare att man önskar musik ”från skiva”. I de flesta kyrkor finns ingen musikanläggning som kan spela upp sånt, men då kan ni ordna det själva. Tänk bara på att akustiken i kyrkan är annorlunda, och många väljer att istället spela favoritlåtarna från CD/Spotify på minnesstunden.

Minnesstund

En minnesstund efter begravningen kan vara till hjälp i sorgen och saknaden, oavsett om ni är få eller många på begravningen. Den kan vara allt från en brakmiddag på lokal, till öl och korv längst bak i kyrkan. Kanske finns det vänner som vill hjälpa till och laga mat eller baka till ett fika. 
Vid en begravning i Norra Gotlands pastorat får man alltid låna lokal till samling efteråt, se listan här

 

Sen då - att leva vidare

Efter begravningen kan det kännas både som en lättnad och som en större saknad än innan.
Kanske är det ännu kvar att fixa med både ekonomiska och praktiska detaljer. Att städa ur någons saker är ibland fullkomligt överväldigande. En tröst kan vara att det ändå är en sista tjänst man får göra för någon man älskar. De praktiska sakerna kan vara begripliga att göra – medan det själsliga sorgearbetet tar lång tid. För många är det ett stöd att träffa andra i samtalsgrupper kring sorg. Prata med prästen eller en diakon, man behöver inte gå ensam i sin sorg. Sorgen har inget bäst-före-datum, och det finns ingen som har mer eller mindre rätt att sörja. 
När begravingen är över – då är det din tid att hitta balansen utan den du saknar vid din sida.

Det här ingår i begravningsavgiften

För kyrkotillhöriga ingår följande:
- gravplats i 25 år eller nedsättning i minneslund, askgrav eller askgravlund
- bisättning (förvaring av den avlidna), transporter, gravöppning och gravsättning av kista, aska eller urna, kyrkovaktmästares tjänster för iordningställande av gravplats
- begravningsgudstjänst i kyrka eller kapell med församlingens präst, kantor (ev solist betalar man själv), vaktmästare.
- altarblommor om ej särskilda önskas
- församlingshem eller bygdegård för minnesstund
- bärare vid jordbegravning när akten avslutas på kyrkogården om ej egna ordnas
- ev kremering
- ev transport av kista/urna/aska om gravsättningen ska ske på annan ort
 
För icke kyrkotillhöriga ingår följande (i den obligatoriska begravningsavgiften):
- gravplats i 25 år eller nedsättning i minneslund, askgrav eller askgravlund
- bisättning (förvaring av den avlidna) transporter, gravöppning och gravsättning av kista, aska eller urna, kyrkovaktmästares tjänster för iordningställande av graven
- församlingshem eller bygdegård för ceremoni och minnesstund  LÄS MER HÄR
- bärare vid jordbegravning när akten avslutas på kyrkogården om ej egna ordnas
- ev kremering
- ev transport av kista/urna/aska om gravsättningen ska ske på annan ort

Ekonomi

Alla i Sverige har rätt till en begravning. 
Om den avlidne saknar medel, så kontaktar du socialförvaltningen som hjälper till ekonomiskt.
Du som anhörig behöver inte bekosta någon annans begravning. 

Bouppteckning
När någon dör utreds dödsboet; man tar reda på vilka skulder och tillgångar som finns, reder upp alla ekonomiska ärenden och sköter om den sista deklarationen bland annat. Man kan anlita en utomstående boupptecknare t.ex en jurist eller via begravningsbyrån, eller sköta det själv. 

Dödsboanmälan
Om den avlidna inte ägt sin bostad eller haft större tillgångar, så kan det räcka att göra en dödsboanmälan. Det gör man via Region Gotlands socialförvaltning, som även kan hjälpa till med dödsboanmälan om man inte vill göra det själv eller anlita begravningsbyrån för tjänsten. 

Dödsboet betalar
- kista och eventuell urna
- svepningsarbete
- transport till annan ort
- extra musik och sång
- dödsannons
- ev blommor till kistan 
- ev annan lokal än församlingshem för minnesstund
- gravsten eller annan utsmyckning på gravplats (obs stenen måste godkännas av kyrkogårdsförvaltningen)
- askgravplatsskötsel (sten eller namnbrícka ingår)
- bouppteckning/dödsboanmälan
- begravningsbyråns kostnader
- alla kostnader om gravsättningen sker utanför Sverige

En begravning kan kosta från 10 000 kr om du gör mycket själv, till hur mycket som helst. 
Prata med begravningsbyrån om kostnader. Det kan vara skönt i en tid av kaos att ta hjälp av omsorgsfulla och kunniga begravningsentreprenörer. Men du får också vara öppen med om du vill hålla en budget. 
Här på sidan har du fått flera förslag på saker du kan göra själv om du vill och orkar. Ofta har du människor runt dig eller den som har dött, som gärna vill stötta genom att göra något. Ta hjälp, du behöver inte vara ensam! 

Det här får du inte göra själv

DETTA FÅR ANHÖRIGA ELLER ANDRA NÄRSTÅENDE INTE GÖRA:

- Ha kvar den döda i hemmet tills begravningen

-Förvara aska i hemmet (du kan få flytta aska mellan tex krematoriet och en kyrkogård på fastlandet själv)

-Låta dela aska. (Annat än om det finns mycket speciella omständigheter. Tillstånd söks hos länsstyrelsen)

-Öppna grav på allmän begravningsplats

-Låta gravsätta utan gravsättningsintyg från Skatteverket

-Låta gravsätta utan tillstånd från gravrättsinnehavaren

-Gräva ner eller strö aska i minneslund eller på annan plats

-Strö eller gräva ner aska på annan plats än begravningsplats utan tillstånd från länsstyrelsen

-Låta flytta gravsatt stoft eller aska. (Annat än om det finns speciella omständigheter. Tillstånd söks hos huvudmannen där stoftet eller askan är gravsatt)

 

Checklista - ordna begravningen själv

- Dödsbevis/anmälan av dödsfall En läkare intygar dödsfallet och skickar in bevis till Skatteverket
- Intyg för kremering och/eller gravsättning, beställs via Skatteverket
- Kyrka/lokal för cermoni - bokas via pastoratets expedition
- boka förrättare, präst via expeditionen eller om du vill ha borgerlig tar du kontakt med någon privat eller håller själv i begravningen
- Musik, boka själv om du vill ha någon utöver kyrkomusikern
- bestäm gravskick och boka det (kistgrav, urngrav, askgravlund, askgravplats, minneslund)
- Kremering - kontakta krematoriet direkt för att beställa
- Kista och eventuell urna kan du köpa via begravningsbyrå eller snickra själv. Kontakta kyrkogårdsförvaltningen för mått och utformning. 
- Svepning - du kan själv svepa, klä den avlidna. Det får du göra i anslutning till lasarettets avskedsrum
- Transport ska ske på ett etiskt och värdigt sätt. Du får själv transportera den avlidna till kyrka eller kyrkogård, eller beställa transporten av en begravningsbyrå. 
- Bouppteckning eller enklare dödsboanmälan ska skickas in inom fyra månader till Skatteverket. 

Den avlidna var inte med i Svenska kyrkan

Alla människor i Sverige har rätt till en begravning. På Gotland är Svenska kyrkans församlingar ansvariga för att det som omfattas av begravningslagen. Alla som betalar skatt i Sverige betalar en del i begravningsavgift - se fliken om vad som ingår då ovan. Saknas medel för det som inte ingår i begravningsavgiften, kontakta socialtjänsten som då går in ekonomiskt. 

Om den avlidna inte var medlem i Svenska kyrkan så brukar man försöka respektera det valet. 
Från Norra Gotlands pastorat som huvudmans sida så innebär det att vi erbjuder lokaler för cermoni, oftast bygdegårdar, som är neutrala och fria från kristna symboler. Det går även att vara i Allhelgonakapellet på Norra kyrkogården i Visby, där symboler kan tas bort. 
Du eller annan anhörig/vän kan själv hålla i avskedet, som även kan ske direkt vid graven, eller så bokar ni en förrättare via begravningsbyrån. 

Om det tydligt framkommer att den avlidna ändå önskat en kristen begravning i kyrkan med präst, så kan du kontakta pastoratets expedition. I samråd undersöker man att det verkligen var den avlidnas önskan. Kostnaden för begravningen som annars hade erlagts i kyrkoavgiften medan pesonen levde, får då dödsboet stå för. Aktuell summa kan kyrkogårdsförvaltningen upplysa om. 

Om den avlidna tillhört en annan trosinriktning eller religion, kontakta dess ledare för hjälp kring utformning av begravningen. 

Alla är välkomna att begravas på en kyrkogård, oavsett tro eller inte. 
På Lärbro kyrkogård finns sedan 40-talet ett område med judiska gravar. 
På Norra kyrkogården i Visby är delen längst norrut avskild för gravsättning enligt muslimsk tradition. Där finns även fler gravskick och gravar i olika typer av natur. 

Foto: GörelRM

En ryggsäck används som urna vid begravning

Foto: Maria Torestad