Det är med tungt sinne jag blickar framåt mot 2023. Kriget i Ukraina, ökat hot mot vårt elnät, väderförändringar och höjda matpriser var inget som särskilt många av oss tänkte på för ett år sedan. Nu hänger alltsammans som mörka moln över oss. Livet känns både skört och osäkert. Jag vill helst inte tänka framåt.
Istället blickar jag bakåt och ser allt jag fått och varit med om. Där finns roliga minnen tillsammans med släkt och vänner. Där finns arbetskamrater som räddat situationen när jag tappat kontrollen. Där finns möten med människor som just då fyllde mig med värme och glädje. Där finns ställen jag varit på som väckt min förundran. Mitt liv är fyllt av så mycket gott och värdefullt. Ju mer jag tillåter mig att tänka på det, desto mer fyller det mitt sinne och får blicken att ljusna. Och jag kan bara tacka Gud för allt jag fått vara med om och hämtar min bön från Psaltaren: Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig.
Må Gud så lysa upp din stig också i det annars så mörka 2023.
Lotta Cohén
Kyrkoherde