Hur går en begravning till egentligen?

Frågan kommer upp alltemellanåt då många av oss inte går så ofta på begravning. Här försöker vi svara på några av de frågorna.

Hur förbereder jag mig inför en begravning?

·         Begravningsbyrån är oftast den som tar emot och hjälper dig till rätta med beställning av gudstjänst, kista/urna, blommor osv. De tar sedan kontakt med församlingen och bokar in begravningen. Det går också att kontakta oss först om man vill reservera en särskild tid eller så.

·         För den som önskar en enklare kista eller inte vill ha en kistdekoration så finns det bårtäcke att låna. Församlingen har några olika bårtäcken som tillhör de olika kyrkorna. Det som finns på Nygård med olika band för de årstiderna kan också användas i Edsleskog, Mo och Åmåls kyrka. Fröskog har ett eget, liksom Ånimskog. Tösses bårtäcke kan också användas i Tydje. Kistdekorationer förekommer inte på bårtäcket. Det kan förstöra textilierna.
Det finns också en ”låneurna” som kan användas i gudstjänsten.

·         Om du vill ha ett foto med så lämna gärna in det hos oss på församlingskansliet eller hos begravningsbyrån någon dag innan.

·         Begravningsgudstjänster i Åmåls församling ska ha levande musik till in- respektive utgång. Vi har duktiga musiker som kan spela det mesta. 2-3 psalmer ingår också. Det går att få hjälp med att välja lämpliga sådana. Musikerna spelar gärna musik under avskedet för den som inte vill att det ska vara alltför tyst då.  

·         Lokala solister, CD-musik och liknande kan ofta begravningsbyrån bistå med. Svenska kyrkan får tyvärr inte använda sig av Spotify. Däremot kan musik köpas in från Itunes och liknande. Vi har satt ett max-tak på 3 låtar. De spelas då i anslutning till in-resp. utgångsmusiken och på mittenpsalmens plats. En del musik kan vara mer lämplig att spela på minnestunden efter begravningen. Tänk gärna på att de som kommer på begravningen ska kunna lyssna till musiken i andra sammanhang också. Det kan vara svårt att gå på gympa eller ut och dansa till det man just hört och upplevt på en begravning.

När behöver jag vara på plats i kyrkan eller kapellet?

·         Det räcker att man kommer dit 15-20 minuter innan begravningen börjar. Ofta öppnar vi inte kyrkan/kapellet förrän tidigast 30 minuter innan gudstjänsten/ceremonin börjar. Innan dess behöver vi ställa i ordning kista eller urna, se till att blommor och ljus är på plats osv.

Hur ska jag vara klädd?

·         Idag är det inte lika strikta krav på klädsel som det var förr. Ibland har den avlidne eller andra närstående önskemål om särskild klädsel t.ex. ljus klädsel. Det står i så fall i annonsen. Diskret klädsel är alltid ett säkert kort.
Det är vanligt att män som är nära anhöriga (make, son, förälder) till den avlidne bär vit slips. Annars är det svart slips som gäller om man väljer att ha slips. Något liknande finns inte för kvinnor.

Ska man ha blomma med sig? Och vart lägger jag den?

·         De flesta människor har en s.k. handbukett med sig. En del plockar med sig från den egna trädgården när det är säsong. Andra köper en enkel blomma ofta en ros eller en gerbera på blomsterhandeln och tar med sig.

Handbuketter i dopfunt Foto: Åmåls församling

·         Handbuketten läggs antingen på kistan, i dopfunten eller i något fat eller korg som ställs bredvid kistan/urnan. Lägg gärna med blomman utåt.

 
 

 

Var ska jag sitta?

·         Närmast anhöriga brukar sitta längst fram på vänster (ibland höger) sida I Åmåls församling. På många andra håll är det precis tvärtom. Där sitter de anhöriga på höger sida när de kommer in i kyrka eller kapell. Sedan fyller släkten på i raderna bakom de närmaste. Är släkten riktigt stor kan det hända att vi delar upp dem och låter de sitta längst fram på båda sidorna.

·         Grannar, vänner, arbetskamrater och andra bekanta sitter på höger sida dvs. motsatt sida mot vad familjen sitter. (På vänster sida på andra håll än i Åmål.) Är det en liten begravning händer det att vi samlar alla på en och samma sida.

Hur vet jag när jag ska gå fram?

·         Under det som kallas för ”Avsked” går de närmaste fram först. Är man många kan man stå på båda sidor om kistan. Är det akt med urna är det lättare att stå i en halvcirkel framför urnan med ryggen åt församlingen.

·         Efter anhöriga följer släkten, och sedan övriga. Ofta går man bänkrad för bänkrad eller tillsammans om man hör till en grupp eller förening av något slag.

·         Är man ensam sörjande t.ex. änka/änkling, be gärna någon nära vän eller släkting gå med fram. Det är inte alltid så roligt att stå där framme ensam. Finns det ingen annan, så hjälper vi gärna till.

·         Många vill gärna visa sitt deltagande genom att krama de anhöriga på väg ner från avskedet. Alla anhöriga vill inte bli kramade där och då. Ett alternativ kan vara att lägga handen på hjärtat och den vägen visa sin empati. Kramen får då vänta till ett annat tillfälle. Kramar bromsar också upp begravningen och en del måste kanske tillbaka till jobb eller andra åtaganden efteråt.

Ska barnen få följa med? Tänk om de är väldigt livliga?

·         Barn tål att se sorg. Ofta försöker vi förklara t.ex. hur en person ligger i kistan, vad som är huvudända resp. fotända. Vi berättar gärna vad vi gör i begravningsgudstjänsten och svarar på frågor så långt vi kan. Barn under 2-3 år får kanske inte ut så mycket av en begravning. Men de kan vara bra för oss vuxna. De är en påminnelse om att trots sorg och saknad måste livet gå vidare.

Foto: Åmåls församling

·         På de flesta håll har Åmåls församling en kasse med tysta leksaker för de yngre barnen att låna under gudstjänsten. Fråga vaktmästeriet på plats.

·         Barn kan ha svårare att vara med på minnesstunden. Ofta tycker de att vi vuxna är konstiga som ena stunden sitter i kyrkan/kapellet och är ledsna för att i nästa sitta vid kaffebordet och skratta och skoja som om ingenting har hänt. Förklara gärna för dem att sorgen och tomheten finns kvar, men att ibland har vi kanske inte träffat släkten på länge, många goda minnen väcks till liv osv. Be dem ha överseende med de vuxnas sätt att vara på. 

Hur slutar det hela?

·         En begravningsgudstjänst avslutas med utgångsmusiken. Efteråt säger ofta vi präster någonting innan vi går ut. Ibland följer sorgehuset dvs. de närmast anhöriga med och ställer sig sedan antingen i mitten eller vid utgången för att där hälsa på alla som varit med. Då kan en kram vara mer passande än under avskedet.

·         När de närmaste har börjat gå ut, är det bara för alla andra att följa efter. Se till att du inte har glömt kvar någonting.

·         Ibland blir de närmast anhöriga kvar en kort stund efter att alla har lämnat lokalen. De kan behöva en extra stund för ett sista avsked, få ta en titt på alla blommor, samla ihop foto och ljus etc. Vänligen respektera det.

Får jag ta foton?

·         Det händer att anhöriga använder sig av Skype, Facetime eller på annat sätt filmar en begravning. Det kan vara så att det finns släktingar som bor utomlands eller av andra skäl inte kan vara med på begravningen. Det är inget problem. Det vi ber särskilt om är att man inte filmar när närvarande går fram under avskedet. Man måste få ha rätt och stå där med sin sorg utan att vara exponerad digitalt. GDPR kan också sätta gränser för den typen av fotografering. Vi som leder begravningsgudstjänsten får ses som offentliga personer i sammanhanget och kan filmas under begravningen.

·         Det går också bra att efteråt gå fram och ta kort på blommor, kista/urna etc. Se bara till att lämna plats för de anhöriga då de vill ta sitt sista farväl innan de lämnar lokalen.

 

På kartan nedan hittar du församlingens kyrkor och kapell

Klicka på nålarna för att få mer information om respektive plats.