Foto: Gustav Wennberg

Norra kyrkogården

Kistgrav, Urngrav

Sammanfattning av Norra kyrkogårdens karaktärsdrag

Norra kyrkogården består av tre mycket olika delar. Den äldsta delen i söder har bitvis en mycket ålderdomliga karaktär med ett större antal äldre gravvårdar. Gravplatserna är bitvis placerade i jämna rader, bitvis mycket tätt och oregelbundet. I de täta delarna löper smala grusgångar mellan grus- och grästäckta gravar, och dess sydvästra hörn har en rundad form med en syrenhäck. Detta tillsammans med det faktum att merparten av gravvårdarna är mycket gamla ger en väldigt speciell karaktär. Här hittas även många gravvårdar med titlar. Området med jämna rader domineras av grusgravar och dess höga lindallé är en central del av dessa kvarter som skänker stor grönska om sommarhalvåret. I den äldsta delen av kyrkogården är det just den ålderdomliga karaktären som dominerar samt dess grönska i form av en mängd lövträd i alléer, trädrader och häckar.

I grusområdet i nordöst är det istället det faktum att det fortfarande finns så pass mycket sammanhängande grusgravar utan grästäckta gravar in emellan som ger det dess karaktär. I dess södra del syns bitvis 1930-talets stilideal mycket tydligt på flera gravplatser, både i utformningen av de enskilda gravvårdarna men även i gestaltningen av gravplatsernas helhet. Från söder till norr övergår det sedan i gravvårdar från 1940- och 1950-talet därefter. De viktiga delarna i detta område är de sammanhängande grusområdena samt de fina exemplen på 1930-talets stilideal.

Gräsområdet i kyrkogårdens nordvästra del karaktäriseras framförallt av de klippta häckarna som delar upp det i olika kvarter samt fungerar som rumsbildare. Gravvårdarnas enhetliga utformning och placering i kv. 14-17 är även viktiga delar i områdets gestaltning. I anslutning till detta område ligger bårhuset som visar upp 1950-talets arkitektur och därmed bidrar till den enhetliga känslan i området som anlades i samband med bårhuset. Det är också dessa beståndsdelar som är bärande för gräsområdet.

Utdrag ur Bevarandeplaner, Åmåls församling 2015. Text: Lina Rosell