Lyssna

En annan kyrka i en annan tid

Vad händer bakom väderskyddet? Vi får oss en rundtur från torn till nedersta plan där vi träffar stenmontörer och stenkonservatorer. Vi upptäcker en annan kyrka i fasaden, små budskap här och där från tidigare renoveringar. Följ med upp i tornet och titta på fasaden mot Trångsund..

En gång för länge länge sedan, närmare bestämt i slutet på 1600-talet, började Storkyrkans höga spira att luta betänkligt. 

Man visste inte riktigt vad man skulle göra åt det. Renovera spiran? Ja, det visade sig att det var försent. Man var helt enkelt tvungen att byta ut den.  

Samtidigt hade slottet, Tre Kronor, brunnit ned och det nya slottet i barock stil, som Nicodemus Tessin den yngre hade ritat, var ej färdigställt. Diskussioner fördes till och med om man skulle riva kyrkan och bygga nytt, men till det fanns det inga pengar. Man behövde byta ut spiran och man tänkte i barockstil. Efter många turer mellan stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg och slottsarkitekten Carl Hårleman bestämdes det att man skulle ha en barockhuva. Men det såg inte bra ut på en gotisk tegelkyrka och snart kom beslutet att klä hela kyrkan i barockstil som harmonierade med det nya slottet. Ombyggnaden pågick mellan 1736-1743. Tegelkonstruktionen i tornet byggdes upp på höjden. Förutom att mura igen fönstren så lade man till stenutsmyckning runt fönster, gavlar på tornet och runt om kyrkan. Putsen fick en ljust gulröd färg och man byggde en ny lanternin. Mycket av stenarbetet gjordes i sandsten.  Här går att se bilder och höra mer om det.

Markus Gagnfors, M3 Bygg, tar oss upp i tornet för att titta hur det ser ut. Främst är vi ute efter att se hur fasaden ser ut efter det att putsen har blivit borttagen. Vi åker först högst upp för att titta på tornterassen. Plåten, trädäcket och balustraden är nu helt borta  och första putsningen har påbörjats.

Vi hittar en liten plåtbit där vi kan urskilja namnet Julius, ett namn som väl skulle kunna vara från 1905 eller 1934. Vi tar oss ner och på fasaden ser vi nya stenar monterade.

De mjuka formerna som man kan få fram med sandsten har ett pris - sandsten håller inte för evigt då den är för mjuk och absorberande. Då på 1700-talet kanske man inte märkte det så tydligt men nu med våra tiders luftföroreningar slits stenarna mer. I detta projekt kommer en hel del stenar att bytas ut.

Vi tar oss ner via trapporna och upptäcker en signerad sten -  BH från 1905 års renovering då man bytte ut stenar i fasaden.  

Vi kikade på urtavlorna som nyligen har renoverats. Vi tittade också på den helt nykonstruerade tavlan som timmermännen på L I Tak har gjort och installerat. Allt stålarbete som sitter i fasaden är nu rostskyddsbehandlat i orange färg och kommer att målas svart längre fram.

Ytterligare några trappor ner träffar vi montörerna Abderrahim Elhakkaoui och Arkadiusz Demnby från firma Närkesten. De arbetar med att byta ut de skadade stenarna i fasaden. För tunga lyft har man en liten ”stenhiss”. Stenarna på fasaden är fastsatta med en stålhake från tegelväggen. Förr i tiden skålade man ur stenen, hällde i bly och fäste haken på så vis. 

Vi ser tydligt spåren efter 13- och 1400-talets gotikkyrka i teglet. Och hur vet vi då det? Jo, vi har Vädersolstavlan som en tidsskildring från 1500-talet, och även om den målades i överdriven skala kan man tydligt se fönster i medeltida stil, massor med fönster. Man ser även tydligt skarven där man byggde på tornet på 1730-talet. Förutom Vädersolstavlan finns det även en del kopparsnitt som visar Storkyrkan i gotiska utseende.

Längre ner träffar vi Marek Poreba och Monika Adamczyk-Majewska som är sten-konservatorer och som arbetar med den sandsten som går att behålla. Monika berättar att de har sex års specialistutbildning och att det finns sex universitet i Polen som har den utbildningen. Man arbetar både med konstföremål och sten i fasader. Men hur renoverar man sandsten? Jo, just här arbetar man in vätska i ett ”sandstenenspulver” tills det är genomblött. Det är helt avgörande att få rätt konsistens på stenmaterialet.  Sedan applicerar man pulvret i lager och formar stenen. Det kan låta enkelt men att blöta sten är verkligen konst i sig. 

Vi är nu längst ner och jag tänker: vilken ynnest att få se alla spår i fasaden efter en annan kyrka i en annan tid! Då var det medeltid och kyrkan var katolsk. Det skulle dröja till 1500-talet då reformationen fick genomslag och Storkyrkan blev luthersk genom Olaus Petri som verkade här. Det skulle dröja ytterligare ca 200 år innan man genomförde transformationen från gotik till italiensk barockstil på 1730-talet. Snart får vi se det igen!

 Vi tackar Markus som tog tid att visa runt.