Precis vid Kungliga slottet, mitt i huvudstaden, reser sig sedan 700 år Storkyrkan. Här döper de boende i Gamla stan och i övriga Stockholm sina barn, här gifter de sig och begraver sina döda. Hit strömmar också över 10 000 turister dagligen under sommarmånaderna. I Storkyrkan har kungar krönts och prinsar och prinsessor gift sig. Och här erbjuds riksdagsmännen att samlas före Riksmötets öppnande varje år i september. Vid stora nationella katastrofer, som till exempel Estonias förlisning och tsunamin i Thailand, söker man sig till Storkyrkan för att finna tröst och gemenskap.
En kyrka för tolerans och förnuft
Storkyrkan är toleransens och förnuftets kyrka. Här fick häxprocesserna ett slut genom prästernas ansträngningar för att sätta stopp för angiveri och religiös hysteri. I Storkyrkan samlades man också 1925 för det stora ekumeniska mötet dit kyrkoledare från hela världen inbjudits av ärkebiskop Nathan Söderblom för att diskutera fredsfrågor. De personer som fått Nobels fredspris bjuds numera in för att hålla en betraktelse från predikstolen.
Sevärdheter i Storkyrkan
I kyrkan finns storslagna minnesmärken från fornstora dar. Äldst är statygruppen St Göran och draken, en medeltida träskulptur som beskriver kampen mellan ont och gott. Riksföreståndaren Sten Sture den äldre beställde den till Storkyrkan för att hylla segern över Danmark i slaget på Brunkeberg 1471. Skulpturen blir därför en symbol för Sveriges kamp att ta sig ur Kalmarunionen och bli en oberoende nation. När skulpturen kom till Storkyrkan 1489 uppfattades den också av samtiden som symbolisk: St Göran föreställer riksföreståndare Sten Sture den äldre, jungfrun är staden Stockholm och nationen, draken är danskarna under unionskungen Kristian I.
Ett annat föremål som minner om maktkamp är Vädersolstavlan, ett uttryck för kampen mellan Gustav Vasa som förändrat Sverige i grunden och hans kritiker. 1540 lät de sätta upp tavlan som en påminnelse om de vädersolar som synts på himlavalvet och som tolkades som en varning till kungen.
Storkyrkans historia
Under 1300-talet började en större tegelkyrka byggas på Stadsholmen mitt i Strömmen. Här hade ett ekonomiskt centrum börjat växa fram eftersom man kunde lägga skatt på trä och malm som transporterades via Mälaren och sedan såldes till tyska handelsmän vid det som i dag är Skeppsbron. I mitten av 1400-talet hade Storkyrkan fått ungefär den form den har idag.
Storkyrkan var den kyrka där man för första gången firade mässa på svenska, under ledning av Olaus Petri under Reformationen.
På 1670-talet, när Karl XI skulle gifta sig med en dansk prinsessa och göra ett slut på konflikterna med Danmark, beställdes magnifika troner till dem båda. Dessa kungsstolar används än i dag när kungen är i Storkyrkan som statschef.
Till sin kröning 1772 ville Gustav III ha en ny vacker orgel. Det fanns inte pengar, så istället placerades en vacker orgelfasad framför den gamla orgeln. Denna storslagna gustavianska orgelfasad pryder ännu västväggen.
Först på 1940-talet blev Storkyrkan domkyrka och fick egen biskop.
