Kyrkoval 2021

19 september är det val i Svenska kyrkan. I kyrkovalet röstar medlemmarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

INFORMATION INFÖR VALET

Tre val

I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan. I kyrkovalet kan du rösta i tre val: kyrkofullmäktige lokalt för Stockholms domkyrkoförsamling, stiftsfullmäktige för Stockholms stift samt kyrkomötet för Svenska kyrkan på nationell nivå.

16 år och uppåt

För att du ska få rösta ska du senast på valdagen ha fyllt 16 år, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara folkbokförd i Sverige den 13 augusti 2021 (då röstlängden fastställs). I Sverige är ca 5 miljoner medlemmar röstberättigade att rösta i kyrkovalet.

Röstkort

Röstberättigade får sitt röstkort hemskickat. Där kan du bl a se var och när du kan rösta på valdagen. Ta med röstkortet när du ska rösta. Om du förlorar det kan du få ett nytt på församlingsexpeditionen Stortorget 1.

Valsedlar

Kyrkovalet liknar det allmänna valet. Valsedlar och valkuvert finns i röstlokalen, du får personrösta på max tre kandidater och blir avprickad mot en röstlängd. Rösta i förtid från 6/9 eller kom på valdagen!

Valresultat

När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning.
Vartefter de preliminära resultaten blir klara presenteras de på
svenskakyrkan.se/kyrkoval.

 

Svenska kyrkan har 5,8 miljoner medlemmar, cirka 21 600 anställda och tusentals och åter tusentals frivilliga. Vart fjärde år hålls det val då drygt
19 400 förtroendeuppdrag ska fördelas. I kyrkovalet 2021 är det 5 miljoner personer som har rösträtt. Det är medlemmar som är minst 16 år gamla på valdagen den 19 september.

För Svenska kyrkan är medlemmarnas inflytande viktigt. I kyrkovalet röstar medlemmarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren på tre olika nivåer: lokalt, regionalt och nationellt. Parallellt med de nivåerna finns också ett religiöst, teologiskt, ledarskap i form av kyrkoherdar, biskopar och ärkebiskopen.

Personer som ställer upp i kyrkovalet kallas för kandidater. De representerar olika nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna driver de frågor som de tycker är viktiga för Svenska kyrkan och i kyrkovalet röstar man på de nomineringsgrupper och kandidater som man tycker bäst representerar ens egna åsikter.

På den lokala nivån är det kyrkofullmäktige som man väljer. Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd, som är som församlingens (eller pastoratets) styrelse. Där sitter också kyrkoherden med, som leder församlingens arbete. Kyrkofullmäktige fattar de beslut som påverkar medlemmarna mest. Det handlar till exempel om vad församlingen ska arbeta mer med, om det är nya inriktningar och stora satsningar som ska göras, eller om det är verksamheter som ska läggas ned eller slås ihop.

På regional nivå väljer man ledamöter till stiftsfullmäktige. Det finns 13 stift och deras uppgift är att stötta församlingarnas arbete och att se till att församlingarna följer lagar och regler som finns om deras verksamhet. Ska en kyrka renoveras kan stiftet hjälpa till med expertiskunskap. Finns stora behov som till exempel många hemlösa, kan stiftet samordna hjälpinsatser. Stiften utser också församlingar som bedriver verksamhet på finska, samiska och teckenspråk till exempel.

Högsta beslutande organ inom Svenska kyrkan är Kyrkomötet med 251 ledamöter. Det har möten två gånger om året och kan jämföras med riksdagen. Här tas principiella beslut som är viktiga. Vilka psalmer ska finnas i psalmboken? Hur ska gudstjänsterna genomföras? Vilka riktlinjer ska finnas för Svenska kyrkans arbete för klimatet? Det är exempel på frågor som kyrkomötet har hand om.
När kyrkomötet inte sammanträder är det kyrkostyrelsen som leder det nationella arbetet. Det är kyrkomötet som utser de 14 ledamöterna och ärkebiskopen är dess ordförande.

LÄS MER

NEDRÄKNING TIIL KYRKOVALET 19 SEPTEMBER