Lokalt engagemang i Saltis

Volontärgruppen gör många olika saker socialt och för de äldre. De har funnits på alla tre äldreboendena i Saltsjöbaden. Man gör hembesök till ensamma äldre, ger läxhjälp och stöd i svenska i biblioteket på Tippen. Volontärarbetet är ett samarbete mellan Saltsjöbadens församling och Röda korset i Nacka.
Christina Ekeberg är en av de frivilliga i Volontärgruppen. Hon vill gärna att fler kommer med i arbetet. Det kan ske på många olika sätt.
– Det finns så mycket man kan göra. Man kan bestämma själv vad man passar för och är bra på. Det kan vara att gå promenader med äldre, samtala i grupp eller enskilt, anordna bingo, eller kanske sjunga. Som volontär kan man vara med och styra vad och hur mycket man vill göra.
– Man får motivation att förkovra sig i att bemöta människor. Det ger samhörighet och man lär sig mycket i möten med andra människors livserfarenheter från olika miljöer och nationaliteter. Man behövs och även om man gör lite betyder det så mycket, säger Christina Ekeberg.

Precis som de andra grupperna gör Allmänna gruppen en hel del olika saker. Andra tisdagen i varje månad serverar de sopplunch i församlingshemmet vid kyrkan. Kuvertering är också en uppgift som Allmänna gruppen har ansvar för.
Anki Sundin är en av de ansvariga för soppluncherna och hjälper också till med kuvertering, något hon trivs med.
– Det är roligt och positivt. Vi har en härlig gemenskap med personalen. Jag tror det känns bra för att det är ett kall att hjälpa andra människor och då får man glädje själv. Jag vill säga till dem som går i pension och inte vet vad de ska göra: Var volontär i kyrkan!

För Anki Sundin började det med att hon själv frågade om det fanns något hon kunde hjälpa till med. Det ledde henne till diakoniluncherna. Miljön i kyrkans närhet är också betydelsefull för henne.
– Det är fint här med en känsla som Downton Abbey. Det känns bra att gå in i kyrkan en stund, bara vara där och tända ett ljus. Det påminner mig om min barndom, säger Anki Sundin.

Björn Baeckström är en annan av de frivilliga i Allmänna gruppen.
– Det började när kyrkan hade en mottagning. Jag tog tillfället i akt att bära ut disk. Ulrica Hamrin, som är frivilligsamordnare, frågade om jag ville vara med och hjälpa till. Det är kul att hjälpa till. Man måste inte alltid få betalt för att man gör något. Som frivillig får man träffa likasinnade. Det är flest kvinnor, men det kunde vara lite fler män, säger Björn Baeckström.

Ungdomsledarna är en grupp frivilliga, som ofta kommer in i arbetet i samband med sin egen konfirmation.
Sedan väljer de att arbeta vidare som ledare för nya konfirmander. Så var det för Matilda Hellgren.
– Som konfirmand blev jag väldigt bra bemött av mina ledare (ungdomar, präst och pedagog) och kände, att jag ville vara en del av gemenskapen och möta
andra människor på samma fina sätt som jag själv blivit bemött.
Under konfirmandträffarna frågade Matilda när det var ledarutbildning och Ulrica uppmuntrade henne att anmäla sig.
– Därifrån tror jag verkligen att Gud tog hand om det. Allt händer av en anledning, right? Som ledare får jag hitta och utveckla mina ledaregenskaper och förmåga att samarbeta. Det kan vara bra att ha med sig i livet. Jag får utrymme att tala om tro, vänskap, kärlek och så mycket annat jag tycker är viktigt. Sist men inte minst får jag dela med mig av vad jag tror och tänker och inspirera människor, vilket jag tycker är fantastiskt. Det här är jätteviktigt för mig och jag har funnit min tro genom det och har på senaste tiden fått uppleva så mycket som fört mig närmre Gud och fått insikt i hur stor Gud faktiskt är, säger Matilda Hellgren.

Patrik Stendahl är en veteran bland ungdomsledarna. Han är bland dem som varit med längst i ungdomsarbetet, som blivit en hjärtesak för honom.
– Det började när jag gick i sjuan. Thomas Arlevall och Ulrica Hamrin kom till klassen och berättade om vad det innebär att konfirmera sig. Sedan gick jag hem och sa till mamma och pappa att jag skulle konfirmera mig. Det gjorde jag och sedan blev jag kvar. Jag fastnade där och då.

Idag arbetar Patrik heltid som hovslagare i sitt eget företag. Ändå tar han varje sommar tre veckor av sin semester för att vara med som ledare på konfirmationsläger i Assisi och Strömstad.
– Att vara ungdomsledare i kyrkan är min fristad. Jag får ut mycket av det. Mitt ledarskap och min egen andliga utveckling går framåt på ett bra sätt. Det är fascinerande vad en övertygelse kan göra med människor. Kyrkan döper, begraver och erbjuder jourhavande präst. Den bara ger utan att någonsin kräva något tillbaka. Det var det som drog mig, säger Patrik Stendahl.

Charlotte Nyblom är en av de nya ungdomsledarna i församlingen.
– Det var främst att det var ett jätteroligt konfirmationsläger som fick mig att vilja fortsätta. Att bli ledare är som att få uppleva det igen. Jag tycker det är väldigt roligt att vara delaktig och få möjligheten att kunna bidra. Min uppgift är att göra de nya konfirmandernas år lika bra som mitt. Det är genomgående en rolig grej. Man lär sig om sammanhållning och hur man är i grupp. Man får gemenskap och kan bidra med att hjälpa andra med något. Själv får man nya vänner och en möjlighet att vara en förebild, säger Charlotte Nyblom.

Morgonbön i Skogsö kapell är en verksamhet som vuxit fram och leds av frivilliga i församlingen. Varje onsdagsmorgon klockan nio samlas man till bön och andakt med efterföljande samtal och fika.
Barbro Dahlberg kom med på eget initiativ och kände sig mycket välkomnad. Nu är hon en av dem som leder morgonbönen.
– Vi turas om att sköta det. Det är en enkel agenda med personliga variationer, beroende på vem som leder. Ideellt arbete är ett underbart sätt att fylla tiden med ett meningsfullt innehåll, säger Barbro Dahlberg.

Text: Arne Hyckenberg