Just nu pågår Reformationsåret – det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp de 95 teserna på kyrkporten i Wittenberg. Luther kritiserade kyrkans försäljning av avlatsbrev, och att människor på så sätt kunde köpa sig förlåtelse för sina synder.
– Vi får inte glömma att detta var förändringens tid, säger Ralf Tebaay. Columbus hade seglat till Amerika, Europa var mitt i renässansen, religionsgränser förändrades. Och konsten hade börjat upptäcka vanligt folk…
– Utan folkligheten hade nog inte reformationen blivit succé.
Prästen och teologiprofessorn Martin Luther gifte sig med Katharina von Bora. Hon var inte bara före detta nunna, utan även bryggmästare.
– Det var hon som drog in pengar till huset, säger Ralf Tebaay. Hon öppnade ett bryggeri, hon skötte ekonomin – och gav Martin Luther möjlighet att sitta och skriva. Så Katharina är minst till hälften ansvarig för reformationen.
Hustruns kunskaper var förmodligen minst sagt uppskattade av ölälskaren Luther, och det sägs att paret gärna umgicks i glada vänners lag, åt och drack och dansade. Så glöm det där med att Luther skulle varit en snål renlevnadsman!
Matvanorna hade sett ganska lika ut ända sedan romartiden, men när världen vidgades kom nya kryddor: peppar, muskot, ingefära och folket började äta på ett annat sätt.
– Mathållningen bestod av spannmål – det fanns ju inte potatis – nästan inga grönsaker, men mer av kött, fläsk och surkål. Hos familjen Luther som var akademiker kanske de åt med gaffel, men annars delade man sked med varandra runt grytan.
– I dag är det nog den österrikiska maten som har mest likheter med medeltidsköket, funderar Ralf Tebaay.
Tillsammans med familjen driver han Gudmundsgården i Slöinge, samt Gudagott i Halmstad. Han har också sedan flera år olika seminarier, bland annat ”Öl och kristendom” med historier från Jesus tid till Gustaf II Adolf. Vid ”Livsnära” i Martin Luthers kyrka blir det ungefär en timmes föreläsning samt provsmakning av mat och dryck i Luthers anda.
Text: Mona Davidsson
