Före kremering avlägsnas kisthandtagen. De samlas i en särskild behållare för vidare transport till återvinningsföretaget.
Foto: Mona Davidsson

Nu återvinns metallerna

Nyhet Publicerad

Nu återvinns metaller som inte förbränts vid kremering. Därmed minskar belastningen på miljön. Och Allmänna arvsfonden kan ge mer pengar till barn, ungdomar och funktionshindrade. – Det är bara fördelar, säger Karin Gunnarsson, kyrkogårdsingenjör i Halmstads församling.

Begravningslagen anger hur stoftet efter avlidna ska hanteras på ett både pietetsfullt och värdigt sätt. Tidigare innebar det bland annat att metaller som inte förbränts vid kremering grävdes ner på kyrkogården.
Riksdagens beslutade mål för miljöarbetet ledde fram till ett regeringsförslag om återvinning av dessa metaller och lagändringen trädde i kraft 1 juli 2016.

Svenska kyrkan har därefter gjort en upphandling av återvinningsföretag och i höst har Halmstads församling skrivit avtal med Fönix Miljö AS.
Det norska företaget, som nu även etablerat sig i Sverige, tillhandahåller särskilda förvaringskärl och sköter transporten av dem.
Förra året gjordes 1 143 kremeringar i Halmstad, året dessförinnan något fler. Varje år blir det några hundra kilo metallrester, som i fortsättningen återvinns i stället för att grävas ner.
– Det är otidsenligt att gräva ner metall i jorden, med tanke på hur vi resonerar i samhället i övrigt, säger Karin Gunnarsson.

Av metallen utgörs bara en mindre del av sådant som hört till kroppen – ledproteser och liknande. Det mesta är kistspik, gångjärn och kistutsmyckningar.
Den ekonomiska vinst som återvinningen kan ge går till Allmänna arvsfonden. ”Syftet med återvinning är att värna om människors hälsa och miljön, samtidigt som respekten för den avlidna säkerställs. Därför bör det värde som metallåtervinningen inbringar gå till välgörande ändamål”, står det i lagrådsremissen.

Text: Mona Davidsson

Metallpartiklar som är mindre än tre millimeter följer med askan i urnan. Större metallföremål samlas i särskilda behållare och hämtas för återvinning. Som framgår av bilden är det övervägande kistmaterial – spikar, gångjärn och beslag.
Metallpartiklar som är mindre än tre millimeter följer med askan i urnan. Större metallföremål samlas i särskilda behållare och hämtas för återvinning. Som framgår av bilden är det övervägande kistmaterial – spikar, gångjärn och beslag. Foto: Mona Davidsson