Därför är kollekten viktig

Kollekt betyder att samla in. Kollekt är alltid en frivillig gåva. En gåva från den som kan avstå till den som behöver. Kollekten går alltid till viktiga ändamål.

Vi samlar in kollekt varje högmässa. Vissa kollekter är gemensamma för hela Svenska kyrkan (Rikskollekt) Rikskollekten är ofta till Svenska kyrkans egna ändamål som arbetet i SKUSS (Svenska kyrkans unga) eller det internationella arbetet (ACT) som under årets Julkampanj kommer att uppmärksamma flickors utsatta situation i världen.

Andra söndagar är det kollekt till ändamål i Stockholm (Stiftskollekt) såsom Hela människan som finns i hela Stockholmsregionen eller Kyrkans familjerådgivning som är en angelägenhet för alla församlingar i stiftet att värna.

I Adolf Fredriks församling är det våra kyrkvärdar tillsammans med kyrkoherden som föreslår vart församlingens kollekt skall gå, och kyrkorådet som sedan beslutar. Att allt gått rätt till granskas sedan av revisor. När det tas upp en församlingskollekt går pengarna till lokala ändamål som Kafé i gemenskap Norrmalm eller till vår vänförsamling Ilemera i Tanzania som vi samlat kollekt till i mer än 40 år. Då går pengarna endera till att bedriva förskola för att ge barn utbildning och föräldrar möjlighet till försörjning eller till kyrkan och kyrkans verksamhet, som att bedriva familjearbete och diakonalt arbete
bland de fattigaste.

Att förtroendevalda och präst tillsammans beslutar och ser till att pengarna går till rätt ändamål är en gammal sed. Om du besöker vår kyrka kan du se en kista i vapenhuset, den har två lås. Sådana kistor fanns förut när pengar togs in på ett annat sätt. Församlingen valde då en pålitlig person (en med förtroende vald) och församlingens präst som båda hade nyckel. Båda låsen måste vara öppna för att pengarna skulle kunna användas. Så arbetar vi ännu idag med många frågor i vår kyrka, den du valt med förtroende och församlingens kyrkoherde beslutar tillsammans både kollektmedel och andra frågor.

Vart kollekten går meddelas varje gudstjänst där kollekt tas upp.


- Annika Millde, kyrkoherde