Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Adolf Fredriks kyrkogård omges av ett enkelt järnstaket på sockel av huggen sten. Kyrkogården upptar ett helt kvarter och begränsas i öster av Sveavägen, i söder av Adolf Fredriks kyrkogata, i väster av Holländargatan och i norr av Kammakargatan.
Flera gravhällar från tiden före den nuvarande kyrkans uppförande är ännu bevarade. Många kända personer vilar också på kyrkogården.
1927-1986
Politiker, statsminister
Socialdemokratisk statsmininster 1969-76, 1982-1986. Ägnade stort intresse åt internationella frågor. Var en framstående agitator, ofta kontroversiell. Blev mördad på öppen gata i Stockholm 28 februari 1986.
1860-1925
Politiker, statsminister Socialdemokratisk statsminister 1920-1925.
Har som ingen annan präglat den svenska arbetarrörelsens parlamentariskt reformistiska utveckling. Var också framstående publicist och talare.
1860-1956
Skådespelare
Med sitt patos, sin fantasi och humor kom han att bli en av de främsta inom svensk teater i nästan tusen olika roller under drygt 60 års tid. Läste ”Nyårsklockan” varje nyårsafton i radio 1885-1955.
1898-1950
Skådespelare, komiker
Var som mest populär under 1930-1940 med rader av revyer, operetter, filmlustspel och grammonfonskivor. Känd för sin rondör och sitt hjärtliga skratt.
1739-1818
Målare, gravör
Var bl.a. professor vid Konstakademin 1785-1814. Gjorde landskapsmålningar i olja med romantisk anstrykning, arbetade med akvarellmåleri i flera genrer och påbörjade även en stor grafisk produktion.
1740-1814
Skulptör
Studerade som kunglig stipendiat i bl.a. Rom, Neapel och Portici. Utförde flera arbeten för Gustav III. Som skulptör representerar han övergången från den sensuella senbarocken till den svala nyklassicismen.
1757-1793
Skald
Var den svenska förromantikens främste lyriker. Operan utgjorde en formell förebild för hans poetiska stil, som kännetecknas av starka känslouttryck, uppskruvat patos, deklamation, men också musikalitet.
Den nuvarande kyrkogården är en del av en tidigare större begravningsplats, som tillhörde S:ta Clara församling. I samband med Allmänna barnhusets tillkomst skänktes en vildvuxen tomt av staten till begravningsplats för barnen.
Enligt en karta från omkring 1640 begränsades begravningsplatsen i norr av Kammarkargatan, i öster gick gränsen i mitten av nuvarande Sveavägen, i söder ingick hela Adolf Fredriks kyrkogata och i väster gick gränsen c:a 50 meter öster om Drottninggatan. Alla gränser utom den norra har sedan flyttats närmare inpå kyrkan.
Året 1697, det år slottet Tre Kronor brann ner, var ett nödår. Många dog av svält och bara på S:t Olofs kyrkogård, som kyrkogården då hette, begrovs över 2000 människor. Den allmänna eller ”fattigkyrkogården” var belägen i östra delen eller i nuvarande Sveavägen. Kyrkogårdens karaktär av allmän begravningsplats upphörde på 1860-talet, då den ansågs fullbelagd.
I kyrkogårdens sydvästra hörn står ett gravkapell av putsat tegel, som uppfördes 1864 efter ritningar av C.N. Söderberg. Det revs 1927, men har återuppförts enligt de ursprungliga ritningarna. I kyrkogårdens nordvästra del finns en minneslund, anlagd 1984. År 1988 restes en sten till minne av de barn från det närbelägna Allmänna Barnhuset som under åren 1638-1863 begravdes på kyrkogården.
På kyrkogårdens norra del, utmed Kammakargatan, står församlingens gamla skolhus, en tegelbyggnad i två våningar med putsade och gulfärgade fasader. Sedan 1986 används huset för församlingens egna ändamål. I Skolhuset anordnas bl a kurser och vissa rum hyrs ut.
I november påbörjades säkerhetskontroll av gravstenarna på Adolf Fredriks kyrkogård.
Söker du en särskild gravplats? Här hittar du länkar till sidor där du kan leta vidare efter gravar på olika platser i Sverige.
En begravningsgudstjänst är ett avsked. Därför är det viktigt att de sörjande kan se tillbaka på avskedet som inte bara en svår stund, utan också som en fin och minnesvärd högtid.