När EvaMarie Agnelid började sin tjänst i mitten av januari i år gick hon från en Uppenbarelsekyrka, den i Hägersten, till en annan i Saltsjöbaden. De två är ganska olika.
–Uppenbarelsekyrkan i Hägersten är från sextiotalet med ett ljust och öppet kor. När jag kom hit första gången blev jag först lite förskräckt över hur mörkt det var. Men det vände när någon sa att det är en kyrka som inte ber om ursäkt. Nu gillar jag det och man behöver ge den tid och lära sig mer om den. Det är så många detaljer och symboler och helt smockat med konst. Det sätter igång fantasin när man tar sig tid att tänka och reflektera.
–Jag märker att människorna här är stolta över sin kyrka. Man möter värme och lokalt engagemang. Det finns också en koppling till sången och musiken och det säger något om hur arbetet varit här, säger EvaMarie Agnelid.
I tjänsten som kyrkomusiker ingår att leda körer i församlingen. EvaMarie har ansvar för barnkörerna och för vokalensemblen Alicia. Hon vill arbeta för att det ska finnas körer för alla.
–Man kan sjunga hela livet och jag vill tillsammans med mina kollegor arbeta för en fungerande körtrappa med körer för alla åldrar, från babysången för bebisar, via barn- och ungdomskörer till körerna för vuxna. Just nu finns det ett glapp mellan barnkörerna och vuxenkörerna. Jag skulle gärna se en kör för ungdomar i högstadieåldern.
I kyrkans värld har musiken en självklar och framträdande roll. Men så är det inte överallt i samhället. EvaMarie tycker det är viktigt att sprida den musikaliska kunskap som oftast finns i kyrkan.
–Barnsång börjar bli en bristvara. Mycket av den sångtradition som funnits i skolan tidigare finns inte längre. Barnvisorna sjungs inte längre i samma utsträckning och det finns inte någon självklar gemensam sångbank. Musikämnet är nedprioriterat och det finns barn som i princip aldrig sjunger. Svenska kyrkans projekt ”Unga röster för nya tider” är ett pilotprojekt på nationell nivå som syftar till att värna all den kunskap om barnröster som finns i Svenska kyrkan, så att vi delar med oss av den i samarbete med skolorna. Jag blir bedrövad när jag ser att det finns barn som inte kan sjunga.
–Men det tar tid. Tänket i körarbete är långsiktigt och börjar underifrån. Det tar tio år innan sexåringarna blivit sexton. Det är också därför som många musiker blir långvariga på sina tjänster. Körarbetet behöver lång tid för att utvecklas. Körsjungandet är på ett sätt en motvikt mot det individualistiska tänket som genomsyrar så mycket idag. Att sjunga i kör är något vi gör tillsammans. Alla ska få lika mycket plats och genom att lyssna in varandra och jobba på våra attityder gentemot varandra lär vi oss att vara goda medmänniskor. Barnen har rätt till en bra nivå och en god kvalitet. Min önskan är att de får med sig musikaliska upplevelser likaväl som andliga erfarenheter.