Konsten att pussla ihop skärvorna

Nyhet Publicerad Ändrad

Att se andras behov och att hjälpa har alltid varit en naturlig del i Helena Steens liv.

Vi träffar Helena Steen i kapellet på Skogsö. Vårt samtal är präglat av de frågor som man förknippar med den förestående fastetiden
Det handlar om vad man gör för andra, hur man prioriterar sin tid och vilken inställning man har till livet och så en del om det man måste välja bort för att göra det som är viktigt. 

Livet en krossad spegel
Att se andras behov och att hjälpa har varit en naturlig del av Helena Steens liv sedan tidiga år. Hon var innan pensionen yrkesverksam som lärare, har arbetat mycket för flyktingar, sitter i kyrkoråd, kyrkofullmäktige och är engagerad i flera arbetsgrupper i bostadsrättsföreningen Syrenparken, där hon bor. 
Det blir inte mycket tid över till sånt som andra gör varje dag. Helena har inte sett på TV på flera månader och när hon nyligen tog sig tid att gå på bio med en vän, kändes det väldigt lyxigt. 
–Man vill så mycket, men man måste kunna välja och kunna avstå från saker. Det är en träningssak. Man kan få lockande erbjudanden, så det gäller att ha ansvarskänsla. Jag har haft bråttom hela livet, men jag är duktig på att planera framåt i tiden. Ändå räcker inte alltid tid och kraft till. Jag tror det beror på att jag ser för mycket av behoven. Livet är som en krossad spegel. Alla skärvor är olika. En del är stora och en del är små. Vi är olika, men får försöka samarbeta och pussla ihop skärvorna.

Inte rädd
Helena Steen har bott i Saltsjöbaden sedan hon var fem år. Hon har ett mycket stort kontaktnät och har fått hjälpa många att förmedla gåvor till flyktingarbete. Det har blivit åtskilliga turer med, kläder, skor och annat till Stadsmissionen och andra verksamheter. 
Den rädsla som många ger uttryck för när det gäller flyktingströmmen och vad som kommer att hända delar inte Helena Steen. 
–Jag är inte rädd. Jo, kanske för olyckor, men inte för flyktingar. Sedan jag var liten har det funnits flyktingar i min närhet. Min erfarenhet är att de är duktiga människor som klarar sig trots svårigheter. Jag tänker att en flykting är en vän som man inte lärt känna ännu. 

Människor och natur
Gång på gång under vårt samtal uttrycker Helena sin glädje över att få träffa så många fantastiska människor. Trots enorma behov och problem är det möjligheterna och de goda exemplen Helena ser. Vad är det som gör henne så positiv trots de stora utmaningarna?
–Min drivkraft är ett intresse för människor och för naturen. Jag tror mycket handlar om vilken inställning man har. Man kan säga usch, vad kallt det är ute, eller man kan säga vad vackert det är när gnistrar vackert i snön. Det finns så många fantastiska människor och saker. Man kan se frosten i ådringen på ett löv och sedan runt hela kanten. När man ser det, hur kan man då tro att det inte finns någon Gud?

Helena Steen har en speciell relation till Skogsö.  Här vilar hennes man och deras son, som dog 
när han bara var ett och ett halvt år gammal. 
-Jag har varit mycket här med barnen och jag tar ofta hit folk för att de ska få känna stillheten och friden här.