Lilla Harrie kyrka
Foto: Å-M, Kävlinge förs.

Lilla Harrie kyrka

Den ursprungliga kyrkan uppfördes under senare delen av 1100-talet under ledning av Mårten Stenmästare som en romansk kyrka med absid, kor, långhus och är troligen grundlagd på en kallmur av sandsten, det finns synliga stenar i sockeln.

Kyrkans utseende förändrades under 1400-talets senare hälft då det plana trätaket ersattes med slagna kryssvalv i tegel över koret och långhuset.  På sockenstämman år 1844 beslutades det att uppföra ett nytt torn istället för klockstapeln.  År 1856 erhåller kyrkan 106 riksdaler blanco för klockstapeln och samma år står det nya tornet klart.  År 1939-1942 restaurerades kyrkan och fick sitt nuvarande utseende och grunden till den ursprungliga absiden upptäcktes och återuppfördes.  År 1956 fick tornet sitt enkla sadeltak, tidigare hade det avslutats med fyra gavelrösten och en trubbig spira.

Målningar på bågar, ribbor och korvalv är utförda av den s.k. Tåstarps gruppen och målningarna i absiden är utförda an den s.k. "Harriemästaren".

Vid tornets västra ytterväg står två gravhällar av kalksten fastsatta.  Den vänstra är rest över befallningsmannen Peder Pederson Sture på Örtofta gård, år 1692 och den högra över en allmogekvinna vid namn Lisbet Berns Daater, år 1647.  Där finns också en romansk gravsten av kalksten med fem grekiska kors inskrivna i cirklar och i mitten en framställning av ett djur i upphöjd relief.

Över ingången till det lilla vapenhuset finns en kopia av ett Tympanofält.  I mitten av stenen ser vi Kristus omgiven av Abel med vädur och Kain med kärve.  Originalet av sandsten, romansk tid (finns på historiska museet i Lund) låg som trappsteg vid kortrappan och skadades svårt vid framtagandet år 1942.  Mårten Stenhuggare antas huggit stenen.

Dopfunten med runinskrift "martin mik kiardi" (Martin/Mårten gjorde mig) är ett verk av Mårten Stenmästare.  Dopfatet av mässing är från 1500-talet och har som motiv ängeln Gabriels besök hos jungfru Maria i Nasaret.

ALtartavlan, "Jesus välsignar lärljungarna före himmelsfärden" från år 1942 av Pär Siegård hänger numera på orgelläktaren.  Tavlan är en gåva från änkefru Ida Pehrsson, Lilla Harrie.  En äldre altartavla, "Frälsarens nedtagande från korset" från år 1744 är placerad på långhusets norra vägg.  Under 60 år fram till år 1942 fanns ingen altartavla utan det stod ett krucifix av trä på altaret.

Predikstolen är från år 1599 och fick tillbaka sina ursprungliga färger år 1942 då den restaurerades.  Den bär en tydlig renäsansprägel och upptar förutom fyra änglahuvud Kristian IV:s namnschiffer och bokstäverna LMS, AMS, SWS samt årtalet 1599.

Ljuskronan i koret är från 1600-talet och malmljusstakarna med inskrifter (fem personnamn) samt Kristian IV:s namnschiffer är från år 1642.

År 2013 genomgick kyrkan en större renovering bl.a fick kyrkan en digital orgel som står under predikstolen och har sitt pip-hus på orgelläktaren.  Ett nytt altare, som har fått stenar från ett gammalt altare inmurade, dessa stenar hittades under golvet.  Glaspartiet som fanns längst bak i kyrkan har flyttats fram till sista bänkraden.

Kyrkans storklocka göts enligt sin latinska inskription år 1395 av en viss Harumannius och lillklockan anses härstamma från 1500-talet och är anonym.

 

Den gamla altartavlan !

Även i denna kyrka har Carl Georg Brunius varit i farten.  Den gamla altartavlan togs bort år 1882 sedan professor Brunius menat att den "Röjde mycken oskicklighet i utförandet".  Akademin gav tillstånd att ta bort tavlan "emedan denna altarprydnad, vilken hörstammar från Fredrik IV:s tid, icke är av något konstvärde".  Altartavlan såldes till målarmästare Hans Jonsson år 1882, senare kom altartavlan i konstnär Justus Lundegårds ägo därefter förvärvades den av kyrkoherde Joel Thulin som placerade den på pastorsexpeditionen i Örtofta.

 

Mårten Stenmästare !

Mårten Stenmästare var en skånsk stenhuggare som arbetade fram till mitten av 1100-talet och har satt sitt namn på flera verk i ex. Lilla Harrie, Södervidinge och Höörs kyrkor.  Funten i Höör är speciell för här har nämligen Mårten Stenmästare avbildat sig själv i en liten bild på dopfuntens cuppa, bilden är fullständigt unik.   Det faktum att Mårten Stenmästare fått tillstånd att hugga in sitt personliga namn och bild på en dopfunt placerar honom högt i det dåtida samhällets status.    Mårten Stenmästare finns också representerad i Lunds Domkyrka och är förmodligen en av de mera betydande bakom byggandet av kyrkan som stod klar år 1145.

 

Om ni vill besöka kyrkan kontakta Pastorsexpedtionen.

 

Källor:

Diverse underlag Kävlinge församling

ItArk Arkitetkontor AB

Kyrkguiden

Wikipedia