Leufsta Cahman Academy

I norra Upplands skogar ligger det gamla järnbruket Lövstabruk. Lövstabruk var en gång ett av världens förnämsta och Sveriges största järnbruk med anor ifrån 1500-talet. Från 1640-talets början och i tretton generationer framåt var Lövstabruk i familjen de Geers ägo. Bruket är idag ett uppskattat resmål med mycket att erbjuda. En genuin 1700-tals miljö med herrgård, park, orangeri, bruksgata och kyrkan - med den berömda Cahmanorgeln från 1728.

Svenska kyrkan Tierps pastorat i samarbete med Uppsala Stift och Uppsala Domkyrka bjuder in till Leufsta Cahman Academy. Där får du en unik möjlighet att gå in i 1700-talet för att leva med barockmusiken i sin rätta miljö. Konstnärlig ledare är Cahmanorgelns organist Lukas Arvidsson. Ledningsgruppen består även av Uppsala Stifts musikkonsulent Mats Stenlund, Professor Karin Nelson och klavermusikern och organisten Ulrika Davidsson, Professor Hans-Ola Ericsson och Kyrkoherde Kristin Elf.

Leufsta Cahman Academy samverkar med Roslagens Norra Pastorat, Lövstabruks Kulturförening, Lövstabruks Kammarmusikfestival, Sensus, Lövstabruks Värdshus, Lövstabruks Herrgård och Klaverens hus.

Om Cahmanorgeln

Den berömda Cahmanorgeln med sin magnifika fasad färdigställdes år 1728,
inte ens tio år efter den stora ryssbranden (1719). Släkten de Geer var en av
de mest förmögna i Europa, och förutom att bygga upp hela Lövstabruk så
som samhället ser ut än idag valde de att värna om kulturen.

De kontrakterade Johan Niclas Cahman, som var en av dåtidens främsta orgelbyggare i Europa till att bygga en orgel, i samma storlek som i de stora katedralerna i Sverige. I exempelvis Linköpings Domkyrka stod en Cahmanorgel i samma storlek som den här i Lövstabruk.

Skälet till att just denna orgel är så erkänd idag beror (förutom sin höga kvalité) på att instrumentet är nästan helt oförändrat. Näst intill alla delar, från orginalbälgar till minsta pipa (omkring 1.600 pipor) är tillverkade av Cahman. Det är unikt i hela världen att både insida och utsida är så pass välbevarat.

Cahman byggde orglar i nordtysk stil. Den nordtyska stilen var speciell eftersom själva pedalen i orglarna blev mycket viktig, och ramar in hela instrumentet. I andra stilar och länder användes pedalen till främst bastoner, men i norra Tyskland med Hamburg som central plats utvecklades orglar med pedaltorn som ramade in hela orgeln. De två majestätiska torn ni ser på var sin sida om mittendelen är alltså pedalen - det man spelar med fötterna.

I mitten ser ni två så kallade orgelhus. Ett som hänger på läktarbarriären och ett större bakom. Det större bakom kallas för huvudverk (viktigaste orgeldelen) och den som hänger på läktarbarriären kallas för ryggpositiv (eftersom det sitter bakom ryggen på den som spelar). Man kan alltså säga att Cahmanorgeln består av tre orglar som är sammankopplade med två klaviaturer till händerna och en klaviatur (pedal) till fötterna.

Varför hamnade denna storslagna orgel just här?

Ja, idag kan man verkligen undra det. Musiklivet var så viktigt i Lövstabruk att ett av Sveriges mest välbevarade notbibliotek från 1700-talet byggdes upp här. Gustav III var så pass flitig besökare i Lövstabruk, att han fick en egen drickslåt, som spelades när kungen drack.

Inne i Herrgården finns tre häpnadsväckande klaverinstrument. Det är en cembalo byggd av den främste i Europa på sin tid, nämligen Hass, en mindre orgel (sannolikt Cahman) och ett svenskt klavikord. Alla dessa instrument är från 1700-talet. Cahmanorgeln i kyrkan byggdes alltså i ett sammanhang.

Det var även samma musiker som var anställd i kyrkan och på Herrgården, eftersom familjen de Geer ägde både herrgård och kyrka. En av de mera kända var orgelisten Lorens Bäck som var aktiv runt 1750 och bodde i det lilla huset mellan kyrkan och Värdshuset. Under första halvan av 1900-talet bytte kyrkan ägare till Svenska kyrkan. Idag bedrivs en stor verksamhet vid Cahmanorgeln med många konserter.

Leufsta Cahman Academy

Alla konserter och evenemang hittar du på Leufsta Cahman Academy