Katrine kapell/Sunnerby kyrka

KATRINE KAPELL
Katrine kapell var en kyrka på Kållandsös sydöstra del nära inloppet till Ullersund inom nuvarande Otterstads socken. Förmodligen var dess ursprungliga namn Sunnerby kyrka. Sunnerby räknas som den största orten på Kållandsö under vikingatid och medeltid
Kyrkan uppfördes troligen under 1100-talets slut. Byggnaden bestod av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor.
Ingången till kyrkan var på södra sidan av långhuset. Den murades i ett senare skede igen och en portal öppnades istället på västra sidan då ett trätorn uppfördes där. På denna sida fanns även två mindre rundbågiga fönster, ett i långhuset och ett i koret. Murarna var i skalmursteknik av tuktad sandsten. Byggnaden var cirka 13 meter lång och 7 meter bred. Golvnivån i koret var högre än långhuset.
Man antar att kyrkan lämnades öde redan under medeltiden med anledning av digerdöden.

Upprustning
Kyrkobyggnaden fick förfalla tills in på år 1668 då Magnus Gabriel De la Gardie lät rusta upp den. Kyrkan låg på säteriet Storegårdens ägor som låg under godset Traneberg och därmed tillhörde grevskapet.
Här inrättades en hospitalanläggning liknande den De la Gardie tidigare grundlagt i Lidköpings stad. Anläggningen bestod av ett hospital med kyrka samt skola. Troligen är det först nu som kyrkan får namnet Sankta Katrine kapell.

Byggnadmaterial togs till vara
Redan år 1694 står det i en skrivelse till domkapitlet att kyrkan genom röta tagit stor skada både i taket och tornet som var beklätt med bräder. När Sunnersbergs kyrka i början av 1700-talet behövde byggnadsmaterial för en ombyggnad togs detta från Katrine kapell.
Inför Ernst Fischers och Anders Rolands utgivning av ”Kyrkor i Kållands härad” besöktes platsen 1911. Av kyrkan återstod då inget annat än otydliga rester av grundstenarna, men att här redan under romansk tid fanns en kyrka, visar det gravkors av sandsten som ännu står kvar på den en gång omgivande kyrkogården - det enda som minner om att här är helig mark. Man var även i Sunnersbergs kyrka för att undersöka det material från Katrine kapell som använts vid utbyggnaden 1709. Men inget kunde upptäckas då väggarna var överkalkade.

Grundligare undersökning
Mellan åren 2004-2007 gjordes en grundligare undersökning som även innefattade utgrävning av kyrkobyggnaden och delar av kyrkogården. Långhusets grundmurar kunde följas men av korets murar fanns inte mycket kvar. Inne i kyrkans långhus påträffades kulturjord som innehåll keramik, djurben och bränd lera, samt flera stolphål efter tidigare bebyggelse. Kulturlagret har daterats till 1000-talet och ett av stolphålen till 900-talet.

Vem var Katarina?
Kyrkan har troligen fått sin namn efter Katarina av Alexandria (ca 282-305) som vördas som helgon inom romersk-katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Hon var mycket populär under svensk medeltid som en av de fjorton så kallade nödhjälparna och en av de fyra jungfrumartyrerna.
I närheten av kristenhetens äldsta kloster på berget Sinai (Katarinaklostret), fann man på 700-talet kvarlevor som ansågs vara Katarinas.

Franciskanerklostret i Skara var uppkallat efter S:ta Katarina.
Den svenska folkvisan ”Liten Karin” är inspirerad av legenden om Katarina.
I Gökhems kyrka finns målningar från 1400-talet som gestaltar hennes liv. 

Det enda som finns kvar av Katrine kapell (eller Sunnerby kyrka) är en gravsten. Foto: Fredrik Höggärde
Knappt något kan längre skönjas av den gamla kyrkogården. Här anas en del av en gammal grav. Foto: Fredrik Höggärde
Foto: Fredrik Höggärde