Bild från kyrkomötet. På duken längst fram visas texten Votering.
Lyssna

Så styrs Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka som styrs av förtroendevalda tillsammans med biskopar, präster och diakoner. Här kan du lära dig mer om hur Svenska kyrkan organiseras och hur beslut fattas.

Var med och påverka beslut i kyrkan

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det innebär att du som medlem kan vara med och demokratiskt påverka beslut i kyrkan, både på lokal och nationell nivå. Antingen genom att engagera dig eller genom att rösta i kyrkovalet. Eller båda!

Förutom de förtroendevalda, som representerar olika nomineringsgrupper, har biskopar, präster och diakoner rätt att fatta beslut i vissa frågor. De är kyrkliga ledare och har speciella utbildningar för sina uppdrag.

Deras ansvar är att Svenska kyrkans lära följs, medan de förtroendevalda ansvarar för att demokratin upprätthålls. Detta kallas den gemensamma ansvarslinjen.

Kyrkovalet - demokrati i kyrkan

Nästa kyrkoval äger rum 8-21 september 2025. Informationen på webbplatsen uppdateras fortlöpande.

Vad väljs i kyrkovalet?

I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer. 

Kyrkofullmäktige, lokalt
Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling eller, om din församling samverkar med andra församlingar i ditt pastorat.
 
Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. 
 
Val till stiftet, regionalt
Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. De kan till exempel bidra med kunskap i kyrkoantikvariska frågor, när en kyrka inom stiftet behöver renoveras.
 
Val till kyrkomötet, nationellt
Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

Kyrkomötet är högsta beslutande organ

Högsta beslutande organ är kyrkomötet som sammanträder en gång om året. Främsta företrädare för kyrkan är ärkebiskopen.

Ta del av kyrkomötets beslut 2023

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Här kan du kolla årets ärenden, beslut och se webbsändning från debatt och beslutspass.

Ärkebiskop Martin Modéus

Martin Modéus är Svenska kyrkans ärkebiskop. Han är den 71:a i ordningen sedan år 1164. Som ärkebiskop är han Svenska kyrkans främsta företrädare.

Svenska kyrkan är därefter indelad i församlingar och stift. Dessutom finns pastorat, olika nationella organ och Svenska kyrkan i utlandet. Svenska kyrkan har styrelser på olika nivåer som väljs av medlemmarna vid kyrkoval vart fjärde år.

Församlingar och pastorat

Grunden i Svenska kyrkans organisation är församlingarna. Det finns drygt 1 300 lokala församlingar som tillsammans täcker hela landet. Församlingarna har självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Deras grundläggande uppgift är att

  • fira gudstjänst,
  • bedriva undervisning samt
  • utöva diakoni och mission. 

Församlingen som geografisk gemenskap

Församlingen är en gemenskap för medlemmar som är bosatta inom församlingens geografiska område. Det finns även ett antal icke-territoriella församlingar, till exempel Hovförsamlingen för anställda vid hovet.

Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i församlingen och dess ledamöter väljs vid kyrkovalet vart fjärde år. För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som utses av kyrkofullmäktige och fungerar som församlingens styrelse.

Varje församling har också en kyrkoherde: en präst med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

Dessutom har varje församling en församlingsinstruktion som är ett dokument som berättar om vad församlingen är och vill vara och beskriver det område där församlingen verkar.

Församlingar samverkar i pastorat

Flera församlingar kan samverka i ett pastorat. Pastoratet är en samverkansform där församlingarna hjälps åt att utföra grundläggande uppgifter.

Hur ansvaret fördelas mellan församlingarna och pastoratet framgår av den församlingsinstruktion som pastoratet tar fram. Pastoratet har också ansvaret för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet. 

  • Antal församlingar i Svenska kyrkan är 1 329 
  • Antal pastorat i Svenska kyrkan är 254
  • Antal församlingar som ingår i (samverkar i) dessa pastorat är 971
  • Antal församlingar som inte ingår i (samverkar i) pastorat är 358   

Klicka här för att se fler uppgifter om Svenska kyrkans organisatoriska struktur.

Skiss över svenska kyrkans organisation

Denna affisch som Kyrkans tidning gjort är en skiss över hur Svenska kyrkans organisation är uppbyggd. 

Ladda ner skissen som pdf

Pastorat eller inte? Vad är skillnaden?

De flesta av Svenska kyrkans församlingar ingår i pastorat, men inte alla. Hur församlingarna styrs beror på om de är med i pastorat eller inte.

Församlingar som ingår i ett pastorat
  • Församlingar som ingår i pastorat har ett församlingsråd som styrelse. Det är pastoratets kyrkofullmäktige som utser församlingsrådet.
  • All verksamhet i ett pastorat, och i de församlingar som ingår i pastoratet, leds av en präst med titeln kyrkoherde.
  • Kyrkoherden har tillsammans med församlingsråden ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Församlingar som inte ingår i pastorat 
  • I varje församling som inte ingår i ett pastorat finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.
  • All verksamhet i församlingen leds av en präst med titeln kyrkoherde.
  • Kyrkoherden har tillsammans med kyrkorådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Biskoparna Martin och Fredrik Modéus står i ämbetsdräkter utanför Uppsala domkyrka.

Ärkebiskop Martin Modéus och Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, samtalar.

Foto: Magnus Aronson /Ikon
En gruppbild på kyrkomötets ledamöter utanför Uppsala Konsert & Kongress.

Kyrkomötets 251 ledamöter.

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Nationell nivå

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet som varje höst sammanträder i Uppsala. Det består av ledamöter från hela landet och de beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med exempelvis klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. Kyrkomötet utser ledamöter till kyrkostyrelsen där ärkebiskopen är ordförande.

Kyrkostyrelsen

Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkställande organ. Det betyder att kyrkostyrelsen beslutar i löpande frågor som rör verksamhet, budget och andra gemensamma områden på nationell nivå. Kyrkostyrelsen kommer också med förslag till kyrkomötet.

Biskopsmötet

Biskopsmötet samlar landets alla biskopar och uttalar sig i olika frågor.

Andra organ på den nationella nivån

På den nationella nivån finns det flera andra organ som utses av kyrkomötet eller kyrkostyrelsen, bland annat:

Flerorgan som utses av kyrkomötet eller kyrkostyrelsen

Kyrkokansliet

Kyrkokansliet är kyrkostyrelsens kansli och arbetar med frågor som rör hela Svenska kyrkan. Det dagliga arbetet på kansliet leds av generalsekreteraren, som utses av kyrkostyrelsen. Kyrkokansliet stödjer även övriga organ på den nationella nivån.

Svenska kyrkan i utlandet

Kyrkostyrelsens råd för Svenska kyrkan i utlandet svarar för kyrkostyrelsens uppgift med Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder.

De tretton stiften

Svenska kyrkan är indelad i tretton geografiska stift med varsin biskop. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Här hittar du till stiftens egna webbplatser.