”Allhelgonakapellet i Visby invigdes Allhelgonahelgen 1967 och har nu funnits i 50 år. Kapellet där åtskilliga begravningsceremonier har genomförts, där tårar har runnit, där psalmer har sjungits och där griftetal och avsked har hållits. Klockan har ringt, kanske 25 000 gånger. Ringt in till ceremoni, ringt ut från ceremoni, ringt under färden till graven, ringt för urngravsättningar, ringt för minnestunder.”
Så börjar Johan Arvidssons bok ”Allhelgonakapellet 50 år 1957-2017” där vi får följa kapellets tillkomst och utveckling. Men i boken får vi även träffa sju människor som på olika sätt arbetet i eller kring Allhelgonakapellet och den roll som byggnaden haft.
- Vi tyckte att det fanns mycket att beskriva och berätta om, en spännande historik, intressant arkitektur och många påkostade utsmyckningsdetaljer. Och det är oundvikligt att skriva om Allhelgonakapellet utan att beröra den dagliga verksamheten. Det bästa sätta att ta reda på något kring denna var att samtala med några personer som på ett eller annat sätt varit yrkesverksamma i lokalerna. Verksamheten har sedan starten varit mycket omfattande. Vi pratar omkring 7500 begravningsceremonier, 230 000-240 000 begravningsgäster och 14 000 kremationer, säger Johan Arvidsson som till vardags arbetar som kyrkogårdsingenjör vid Visby kyrkogårds- och fastighetsförvaltning.
Norra kyrkogården, där Allhelgonakapellet ligger, anlades 1916 och fyllde därmed 100 år förra året. Redan från början lät man vika en central del av kyrkogården för ett framtida kapell, men efter att kyrkofullmäktige tillsatte en krematoriekommitté så skaffades en bit mark omedelbart söder om kyrkogården. Den marken ägdes av kommunen medan kyrkan ägde marken intill Östra kyrkogården där krematoriet föst planerades att byggas. Men det ansågs olämpligt att bygga ett krematorium där då det skulle komma för nära staden och bebyggelsen. Därför gjordes ett markbyte med kommunen som i stället fick en centralt placerad bit mark. Mark som var som klippt och skuren för ett tingsrätthus. Så 1950 utlystes en arkitekttävling för ett krematorium vid Norra kyrkogården. Men det skulle dröja till 1966 innan spaden kunde sättas i marken.
- Det har varit otroligt spännande att få grotta ner sig i detta och läsa gamla protokoll och tidningsartiklar. Speciellt tycks det varit mycket kontroversiellt med kremationer på Gotland under 1950 och 1960-talet, inte minst från kyrkans sida. Det har även varit givande och intressant att på prata med några av de människor som varit verksamma i lokalerna, officianter, musiker, krematoriemästare och blomsterdekoratörer med flera. Personer med olika typer av yrkesprofessioner som delat med sig av sina minnen och sin erfarenhet, säger Johan Arvidsson.
Boken kommer att finnas tillgänglig genom visby.kyrkogardsforvaltningen@svenskakyrkan.se, Peder Hardings väg 14, tfn 0498-20 68 80.
Lördagen den 4 november, under Alla helgons dag, firar vi Allhelgonakapellets 50 år med öppet hus, underhållning och presentation av jubileumsboken på plats ute på Norra kyrkogården.